Dibbuk.se

I rätten ska alla bedömas lika, oavsett bakgrund, ras, ålder kön eller religion. Det är tanken, men fungerar det svenska rättssystemet på ett rättvist sätt, exempelvis i samband med en misshandel som går hela vägen till rättegång?

Långt ifrån alltid, är den nedslående slutsatsen efter den rapport som Brå sammanställde för några år sedan. Rapporten visar att förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt skapar en hel del etniskt grundande orättvisor inom Sveriges rättsväsende.

Kränkande behandling från poliser

På senare tid har flera fall där poliser uppträtt på ett kränkande sätt, med rasistisk jargong och kränkande attityder, mot utlandsfödda. Men enligt Brås rapport så går problemen djupare än så. Det finns processer som inte syns på ytan med ändå får allvarliga följder.

Exempel på det är att personer med bakgrund i andra länder, det kan handla om Nordafrika eller Mellanöstern, inte får samma möjligheter att komma till tals eller att man uppfattas som mindre trovärdig. Grovt uttryckt: Om en förortskille med ursprung i Libyen slåss med en svensk man från en medelklassfamilj på Söder är det förortskillen som ses med större misstänksamhet och löper därmed större riska att dömas för misshandel.

Beställdes av regeringen

Rapporten, som beställdes av Regeringen, visar på förutfattade meningar som styr domstolarna i riktningar som inte alltid är baserade i fakta. Några exempel är att det kan finnas en tro att vissa etniska grupper hör ihop med vissa typer av brott, till exempel misshandel eller våldtäkter. En annan förekommande föreställning bland rättsväsendets företrädare är att vissa grupper alltid nekar till brott, oavsett om de är skyldiga eller ej.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är också av största vikt om man är inblandad i ett rättsfall. Studien visar att många polisförhör har genomförts utan tolk, trots att det har varit uppenbart att det behövts. Det finns även fall där hela domstolsförhandlingen genomförts utan kvalificerad tolk. Brå påpekar att risken är stor för missförstånd vid dessa tillfällen – något som riskerar att minska rättssäkerheten.

Samstämmiga slutsatser

Slutsatserna i rapporten från Brå är samstämmiga och kommer till liknande slutsatser som många liknande studier som har gjorts utomlands. Att personer med minoritetsbakgrund missgynnas är numera välbekant

I rapporten föreslås ett antal åtgärder som kan vidtas för att åtgärda denna typ av orättvisor. Här är några av dessa punkter:

• Satsa på att rekrytera personer med utländsk bakgrund till rättsväsendet
• Utbilda olika aktörer inom rättsväsendet inom dessa frågor
• Höj statusen för tolkar inom rättssystemet
• Se över de kriterier som man använder vid olika beslut inom rättsväsendet
• Samarbeta närmare med organisationer som företräder personer med utländsk bakgrund.

Sedan 2005 är det förbjudet att sätta priser baserat på kundens kön. Trots detta är det fortfarande vanligt med olika priser för dam- och herrklippning hos frisörer.

Enligt DO får frisörsalonger inte ha olika pris för kvinnor och män för samma behandling, som till exempel klippning. Det finns inget lagligt krav på enhetstaxa, men prissättningen för inte utgå från kön. Att ta olika pris för olika hårlängder och hur lång tid behandlingen tar är dock okej. Hur prissättningen går till hos frisörer är dock ofta ganska otydligt, i alla fall kundens perspektiv.

Vanligt med olika priser

Trots detta är det fortfarande många frisörer som sätter pris baserat på kön. Ett exempel är i småländska Nybro, där Angelica Arendell enligt SVT skulle klippa sig hos frisör för första gången på länge efter att ha klippt sig själv kort med trimmer i många år. Men när hon bokade tid så upptäckte hon att många salonger har olika klipptider för kvinnor och män.

Många frisörsalonger har självklart samma pris för både kvinnor och män, dock långtifrån alla. Arendell är upprörd över den så utbredda diskrimineringen.

• Varför ska kvinnor betala mer? frågar hon sig.

Enligt branschorganisationen Sveriges frisörföretagare är det viktigt att frisörer på ett tydligt sätt visar vad som ingår i priset när man marknadsför dam- och herrklippning.

Har historiska rötter

Vd:n Ted Gemzell säger att skillnaden har historiska rötter – ”så har man alltid gjort”. Han säger att Sveriges frisörföretagare rekommenderar sina medlemmar att komplettera marknadsföringen med information om hur lång tid klippningen tar och hur mycket tid som går åt. På det sättet kan man försvara en eventuell prisskillnad på ett sakligt sätt. Han säger även att det borde gå bra för en kvinna att beställa en herrklippning.

En del fall av diskriminerande prisskillnader hos frisörer har DO-anmälts, men det är sällan fallen går vidare till prövning.

Trots mot denna form av diskriminering är det inte bara hos frisören som priserna skiljer sig för kvinnor och män. En tidigare studie visade till exempel att Tescos rosa engångshyvlar är dubbelt så dyra som de blå. Levis jeansmodell 501 var  genomsnitt 46 procent dyrare för kvinnor. Skönhetsprodukter och deodoranter är i snitt hela 39 procent dyrare för kvinnor.