Det blir vanligare med kvinnliga chefer. Men även om utvecklingen går framåt ur jämställdhetssynpunkt så går det långsamt. Exempelvis uppger så många som var femte ung kvinna i ledarskapsposition uppger att de har blivit könsdiskriminerade. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat markant ända sedan kvinnorörelsens starka framfart på 1970-talet.

Tydliga siffror

Siffrorna är tydliga: I dag är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. På chefsnivå ser det dock lite annorlunda ut. I samtliga sektorer på arbetsmarknaden är kvinnor underrepresenterade bland chefer. Detta gäller faktiskt även landsting och kommuner, där över hälften av cheferna är kvinnor. Bland den totala arbetskraften i det offentliga är kvinnor i stor majoritet, vilket gör att de trots allt är underrepresenterade på chefsnivå även här.

I den privata sektorn är kvinnor fortfarande i klar minoritet bland cheferna, och snedrepresentationen blir större ju högre upp i hierarkin man kommer. Tittar man på hur det ser ut på vd-nivå i börsnoterade bolag så är det ”business as usual”, där är bara 5,6 procent kvinnor.
Tendensen är trots allt på väg åt rätt håll. Räknar man in lägre chefer i statistiken, som Svenskt Näringsliv gjort i en undersökning, så är skillnaden mellan antalet manliga och kvinnliga chefer bara två procent. Dessutom sker nyutnämningar av chefer i det privata näringslivet i dag i lika stor utsträckning bland kvinnor som män, enligt undersökningen.

Kvinnliga chefer ofta diskriminerade

Långt ifrån allt är dock frid och fröjd. Bland de mest alarmerande siffrorna är att var femte ung kvinna i chefsposition anser sig ha blivit könsdiskriminerad, enligt en undersökning genomförd av Ledarna. Dessutom är det vanligare att manliga chefer siktar på att klättra högre i chefshierarkin. Av de kvinnliga cheferna vill 28 procent av kvinnorna ha en högre position. Bland manliga chefer är motsvarande siffra 36 procent, enligt Ledarnas undersökning.

Svårt att uppnå balans

Att nio av tio vd:ar i de större börsbolagen är män beror inte på att kvinnor inte vill göra toppkarriär, enligt Landberg. Snarare beror det på att många chefsuppdrag gör att balansen mellan arbete och familj blir svår att uppnå, att ersättningen inte är i nivå med det stora ansvaret och att det saknas tydliga karriärvägar och kravspecifikationer. Gamla normer och könsroller spelar givetvis också en stor roll.

– Det är synd. Det blir ett väldigt stort kompetensslöseri när man rekryterar chefer. Man missar bland annat kvinnor, men också flera andra grupper. De man rekryterar är, i princip, vita män. Kanske behöver synen på kompetens breddas, säger Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Ledarna i en intervju i Svenska Dagbladet.