Dibbuk.se

Diskriminering i rättsfall ett allvarligt problem

Anklagad går in i rättssal

I rätten ska alla bedömas lika, oavsett bakgrund, ras, ålder kön eller religion. Det är tanken, men fungerar det svenska rättssystemet på ett rättvist sätt, exempelvis i samband med en misshandel som går hela vägen till rättegång?

Långt ifrån alltid, är den nedslående slutsatsen efter den rapport som Brå sammanställde för några år sedan. Rapporten visar att förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt skapar en hel del etniskt grundande orättvisor inom Sveriges rättsväsende.

Kränkande behandling från poliser

På senare tid har flera fall där poliser uppträtt på ett kränkande sätt, med rasistisk jargong och kränkande attityder, mot utlandsfödda. Men enligt Brås rapport så går problemen djupare än så. Det finns processer som inte syns på ytan med ändå får allvarliga följder.

Exempel på det är att personer med bakgrund i andra länder, det kan handla om Nordafrika eller Mellanöstern, inte får samma möjligheter att komma till tals eller att man uppfattas som mindre trovärdig. Grovt uttryckt: Om en förortskille med ursprung i Libyen slåss med en svensk man från en medelklassfamilj på Söder är det förortskillen som ses med större misstänksamhet och löper därmed större riska att dömas för misshandel.

Beställdes av regeringen

Rapporten, som beställdes av Regeringen, visar på förutfattade meningar som styr domstolarna i riktningar som inte alltid är baserade i fakta. Några exempel är att det kan finnas en tro att vissa etniska grupper hör ihop med vissa typer av brott, till exempel misshandel eller våldtäkter. En annan förekommande föreställning bland rättsväsendets företrädare är att vissa grupper alltid nekar till brott, oavsett om de är skyldiga eller ej.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är också av största vikt om man är inblandad i ett rättsfall. Studien visar att många polisförhör har genomförts utan tolk, trots att det har varit uppenbart att det behövts. Det finns även fall där hela domstolsförhandlingen genomförts utan kvalificerad tolk. Brå påpekar att risken är stor för missförstånd vid dessa tillfällen – något som riskerar att minska rättssäkerheten.

Samstämmiga slutsatser

Slutsatserna i rapporten från Brå är samstämmiga och kommer till liknande slutsatser som många liknande studier som har gjorts utomlands. Att personer med minoritetsbakgrund missgynnas är numera välbekant

I rapporten föreslås ett antal åtgärder som kan vidtas för att åtgärda denna typ av orättvisor. Här är några av dessa punkter:

  • Satsa på att rekrytera personer med utländsk bakgrund till rättsväsendet
  • Utbilda olika aktörer inom rättsväsendet inom dessa frågor
  • Höj statusen för tolkar inom rättssystemet
  • Se över de kriterier som man använder vid olika beslut inom rättsväsendet
  • Samarbeta närmare med organisationer som företräder personer med utländsk bakgrund.

Relaterade inlägg

Allt fler tvistar om barns vårdnad

Att stå enade brukar vara ett tecken på styrka. Antingen på ett företag, i samhället, politiker mellan, eller i en familj. Familjen är den minsta beståndsdel, den minsta ”pakt” man har i ett samhälle. En familj är den minsta, men kanske viktigaste beståndsdel som utgör ett samhällsbygge i vår tid. I familjen ska den nya generationen växa upp. Föräldrar och syskon är de viktigaste individerna för alla nya barn. Hur då familjen mår och har[…]

Läs mer »

Vad gör väl egentligen lite hår på kroppen? Svaret är att det inte gör någonting – och att det kan påverka precis allting. Det handlar helt och hållet om hur pass mycket hår det är och var det sitter. Det finns områden på kroppen där hårväxt är helt okej enligt samhällets normer, men likväl finns det områden där hårväxt inte ska finnas och om så är fallet . ja, då kan man uppfattas som oattraktiv[…]

Läs mer »