Dibbuk.se

Fotbolls-EM är en fest – men hur arrangerar man ett hållbart mästerskap?

spelare och publik under fotbolls-em

Nu har fotbolls-EM i Frankrike kört igång. Bortsett från terrorhotet, som ligger som ett ständigt orosmoln över alla stora evenemang i dessa oroliga tider, så är mästerskapet inte omgärdat av några större skandaler.

Annat har det varit med andra mästerskap på 2000-talet. Ett exempel OS 2008, som utspelades i diktaturens Kina. Ett annat är fotbolls-VM i Qatar 2022. Att fotboll ska spelas i öknen under sommarmånaderna väckte frågor om hur det egentligen gick till när Qatar utsågs till arrangör. Skandalerna kring alla förolyckade gästarbetare som arbetar för att få allt på plats till turneringen har inte gett mästerskapet ett bättre rykte. Den utbredda korruptionen i de stora internationella idrottsförbunden (se bara på alla skandaler kring internationella fotbollsförbundet, Fifa) har inte ökat förtroendet för att internationella mästerskap arrangeras på ett etiskt och hållbart sätt.

Men hur arrangerar man ett stort mästerskap under sjysta villkor? Några av de största idrottsförbunden, bland annat Svenska Fotbollsförbundet och Riksidrottsförbundet, skrev nyligen en debattartikel tillsammans med facket (bland annat LO och Handels) där man lade fram tankar om hur man ska arrangera ett stort mästerskap på ett sätt som inte smutsar ner idrottens rykte ytterligare.

Här är fem punkter som sammanfattar den gemensamma planen:

  • Uppbyggande och genomförande av mästerskap och andra stora evenemang i Sverige ska göras på så vis att det är långsiktigt hållbart ur flera perspektiv: socialt, ekonomiskt, etiskt, tillgängligt samt klimat- och miljömässigt.
  • Internationellt beslutade riktlinjer ska vara vägledande för alla som är engagerade i de stora evenemangen. FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s åtta kärnkonventioner hör till dessa grundläggande riktlinjer.
  • Alla leverantörer av varor och tjänster till mästerskapet ska följa svenska kollektivavtal när arbetet görs i Sverige. Företag som producerar hallar och andra anläggningar, utrustning, kläder eller tillhandahåller tjänster ska följa ovanstående principer för att säkra rimliga och mänskliga arbetsvillkor i hela produktionskedjan.
  • Idrottsrörelsen och fackföreningsrörelsen bör gemensamt verka för att man i alla led ska följa de beslutade riktlinjerna om mänskliga rättigheter. Man måste dessutom ställa krav på att alla arrangörsländer och samarbetspartners/leverantörer följer dessa riktlinjer.
  • Sist men inte minst slår man fast att man utifrån dessa punkter fortsätter att arbeta tillsammans för öka kunskaper om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Detta kan man göra genom kontakter med specialförbundens företrädare, lagledare, utövare och andra. Genom kurser, workshops och annat informationsmaterial kan man öka kunskaperna om mänskliga rättigheter även i idrottsvärlden.

Relaterade inlägg

År 2007 så kom en dom i Högsta Domstolen där man gav mamman ensam vårdnad om barnen vid en vårdnadstvist. Inget häpnadsväckande med det kanske – det var snarare skälet som angavs som fick många att rycka på ögonbrynen. Det som gjorde att man gav mamman ensam vårdnad i denna vårdnadstvist var att pappan hade uppvisat samarbetssvårigheter. Exempel på detta gavs och handlade om att pappan vid upprepade tillfällen hade försvårat vid hämtning och lämning[…]

Läs mer »
Anklagad går in i rättssal

Diskriminering i rättsfall ett allvarligt problem

I rätten ska alla bedömas lika, oavsett bakgrund, ras, ålder kön eller religion. Det är tanken, men fungerar det svenska rättssystemet på ett rättvist sätt, exempelvis i samband med en misshandel som går hela vägen till rättegång? Långt ifrån alltid, är den nedslående slutsatsen efter den rapport som Brå sammanställde för några år sedan. Rapporten visar att förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt skapar en hel del etniskt grundande orättvisor inom Sveriges rättsväsende. Kränkande behandling från[…]

Läs mer »