Talets betydelse och språket vikt blir sällan mer påtagligt och betydande än inom politiken. Något som blivit extra påtagligt på senare tid i och med att man når ut på ett tydligare sätt. Hur gör man en bedömning som privatperson och hur kan man avgöra vilken politiker som man ska rösta på?

Det handlar till mångt och mycket inte enbart om vad man säger – det handlar om hur man säger det. Där kan man faktiskt se att en del politiker har en hel del att lära från exempelvis olika utbildningar i presentationsteknik. Orden som sägs kan skymmas av hur de sägs – både positivt och negativt. Ett leende på läpparna, en blinkning med ena ögat eller en höjning av rösten kan ta udden av ett negativt budskap.

På samma sätt så kan hängande axlar och en monoton stämma – utan pauseringar – dränka det mest positiva beskedet. Presentationsteknik har blivit viktigare idag med tanke på all exponering. Men, det är långt ifrån någon ny företeelse.

Nixon vs Kennedy och hur utseendet påverkar

Man brukar tala om televisionens genombrott och använda ett tydlig exempel på där utseendet plötsligt spelade en större roll. I en amerikanskt presidentkampanj så möttes Richard Nixon och John F Kennedy i en direktsänd debatt. Den sändes i TV och den sändes – som brukligt var – över hela USA via radio.

Nixon var en äldre man med ett lite udda utseende som inte direkt utstrålade glädje. Hans motståndare var The American Dream i persona; Kennedy var ung, snygg, karismatisk, självsäker och ständigt leende. Men, han var ingen större retoriker – något som den äldre Nixon definitivt var. Debatten ägde rum då man summerade resultatet av denna så kom det fram några överraskande punkter:

• Nixon vann överlägset. Då man kontrollerade med radiolyssnarna hur de tänkt rösta och hur de upplevde debatten så var det en jordskredsseger för Nixon. Man tyckte att han varit saklig, man upplevde honom som genuin, lugnande och metodisk – en trygg man att leda USA in i framtiden.
• Kennedy vann än mer överlägset. Hos tv-tittarna vann Nixon däremot inget gehör alls. Man tyckte att han var hal, att han svettades, lät forcerad och otrevlig. Han avbröt och han hånskrattade åt den unge Kennedys svar och spörsmål. Kennedy däremot fick högsta betyg. En lovande politiker med perfekt retorik och med svar på allt. Det var inte alls några problem att se hur hans skulle kunna leda landet framför den skurkaktige Nixon.

Slipa på din egen presentationsteknik

Där kan man se hur vi upplever olika tal. Hörseln kan ge ett svar, hörsel och syn kan ge ett helt annat. Valet ovan var också första gången som tv var inblandat och det var också det mediet som – enligt många – slutligen skapade en vinnare i Kennedy.

Idag finns internet som ytterligare ett medie som kan påverka och här gäller det således att vara än mer medveten om hur man arbetar med sitt språk – både sett till vad man säger och hur man säger det. Hur kan det komma sig att Stefan Löfven alltid upplevs som butter, hur kan en sådan som Ulf Kristersson alltid kännas bättre i en tv-studio än vad han gör i radiointervjuer och hur kan Jimmie Åkesson vinna mark med ett förfinat språk som egentligen har en annan betydelse?

Det är värt att fundera på och det är också en del av hur presentationsteknik kan fungera rent praktiskt. Skulle Löfven arbeta mer med sitt kroppsspråk och lära sig att använda pauseringar, höja- och sänka rösten samt få ett bättre flöde mellan orden så skulle han också kunna vinna mer sympati än vad han uppenbarligen gör. Det finns all anledning att tänka på presentationsteknik – både som politiker och som åhörare. Vad säger de egentligen?