Dibbuk.se

januari2018

Samarbetsproblem som skäl vid vårdnadstvist är konfliktdrivande

År 2007 så kom en dom i Högsta Domstolen där man gav mamman ensam vårdnad om barnen vid en vårdnadstvist. Inget häpnadsväckande med det kanske – det var snarare skälet som angavs som fick många att rycka på ögonbrynen. Det som gjorde att man gav mamman ensam vårdnad i denna vårdnadstvist var att pappan hade uppvisat samarbetssvårigheter.

Exempel på detta gavs och handlade om att pappan vid upprepade tillfällen hade försvårat vid hämtning och lämning av barnen, att han inte hört av sig och att han i största allmänhet verkade göra sitt yttersta för att göra livet surt för sin förra partner.

Innan denna dom så kom ensam vårdnad nästan enbart av skäl som exempelvis missbruksproblematik, kriminalitet, grav psykisk sjukdom, risk för kidnappning, våld i hemmet och andra liknande, och starka, skäl.

En förändring har skett och det många pekar på är att samarbetsproblem som skäl till varför ensam vårdnad kan tilldelas vid en vårdnadstvist följande: det är ett konfliktdrivande skäl. det som styrker denna åsikt är att antalet vårdnadstvister ökat ganska markant sedan 2007 och fler har alltså – kan man förmoda – sett att den förre partnern har svårigheter att samarbeta och att han/hon därmed inte är lämplig som vårdnadshavare.

Hur dömer man vid en vårdnadstvist?

Man ska veta att man, från statens sida, ser att gemensam vårdnad är den bästa lösningen även efter en skilsmässa. Finns det inte synnerligen starka skäl till varför den ena föräldern ska ha ensam vårdnad så kommer alltså gemensam vårdnad att vara det alternativ som rätten ser som allra bäst.

Dock: ser man lite intressant statistik kring hur en vårdnadstvist brukar sluta – och där inte gemensam vårdnad blir utfallet – så är det i många fall mamman som får vårdnaden. Närmare bestämt – statistik från 2014 – så handlar det om hela 77% av fallen.

Det gör naturligtvis att många pappor ger upp på förhand och att många mammor kan se att en vårdnadstvist kan stänga ute pappan från att fatta beslut avgörande för barnens framtid. Vi skulle dock inte vilja ta det så pass långt. Har man ett bra ombud och stark bevisning i övrigt så kan man som pappa vara relativt lugn vid en vårdnadstvist. Man dömer alltid med barnets bästa i åtanke; något som klart och tydligt innebär att båda föräldrarna ska ha lika stort ansvar och delaktighet i beslut som gäller barnets framtid.

Men, trots det: visst finns det skäl till viss oro. Att samarbetsproblem går att ange som skäl till varför man söker ensam vårdnad har definitivt inte enbart varit av godo. Dock så ska vi även peka på att beslutet i Högsta Domstolen kom av en anledning också: genom detta prejudicerande beslut så blev en del olämpliga vårdnadshavare också bedömda som just olämpliga.

Här kan du läsa mer om vårdnadstvister.

Läs mer »

Amorteringskravet – Slår hårdast mot storstäder

År 2016 infördes amorteringskrav på alla nytecknade bolån. Det var ett förslag som väcktes av Finansinspektionen och som, efter vissa korrigeringar, infördes juni detta år. Även om reglerna är exakt lika var än man bor i landet så gör det ändå stor skillnad mellan olika städer. Detta inte minst gällande reglerna kring tilläggslånet.

Tilläggslån till badrumsrenovering

Tilläggslån innebär att bolånet höjs. Då kan låntagaren välja mellan att antingen betala av hela denna summa på tio år eller baka ihop det med bolånet. Men bakas det ihop så gäller amorteringskravet på totalsumman vilket kan skapa stora skillnader i månadskostnaden. Det är här som det skiljer stort mellan städerna runt om i Sverige. En jämförelse mellan bostadspriserna i Salem och Örebro visar detta.

En person som bor i Salem betalade i oktober 2017 i snitt ca 31 000 kr per kvadratmeter. En lägenhet på 100 kvadratmeter skulle därmed kostat 3 100 000. Om belåningsgraden hos familjen inte är över 50% behöver inte amortering ske. Men om en badrumsrenovering sker kan ett tilläggslån behöva tecknas på 250 000 kr. Innebär detta att belåningsgraden går över 50% måste hela bolånet amorteras med 2% varje år dvs. 72 000 kr per år. Alternativt betalas badrumsrenovering av på 10 år vilket innebär ca 24 000 kr per år. Med tanke på de höga bostadspriserna i Salem är det många som har hög belåningsgrad och därmed kan hamna i liknande situationer.

Jämförs Salem mot att en badrumsrenovering sker i Örebro så är det en stor skillnad. Samma storlek på bostad kostar i Örebro i snitt 1,9 miljoner. Det innebär därmed en lägre kostnad på ca 30% om amortering skulle ske på hela beloppet.

Vad händer vid 85% belåning?

Som visas ovan är bostadspriserna mycket höga i Salem (och andra delar av Stockholm). Att låna pengar till en badrumsrenovering kan även innebära en mycket förhöjd månadskostnad. Men det krävs även att det finns utrymme att höja bolånet för att finansiera renoveringen av badrummet. Är belåningsgraden 85% är bostaden fullt belånad. Det är inte ovanligt i Stockholm just på grund av de höga bostadspriserna.

Lösningen för många blir därmed att teckna ett privatlån för att kunna renovera. Det skapar en betydligt högre räntekostnad än om bolånet hade kunnat användas. Framförallt skapar det en högre belåningsgrad och skuldkvot vilket är riskfaktorer för den egna ekonomin.

Med exemplet ovan visas därmed att amorteringskravet tydligt slår hårdare mot personer i storstäder än i Örebro. Detta inte minst om ett tilläggslån behöver tecknas, alternativt privatlån tecknas, för att ha råd med badrumsrenovering eller annan större renovering.

Läs mer »