Att skiljas eller separera från varandra är alltid tufft. Man ska plötsligt ge upp gemensamma drömmar och man ska komma till insikt med att man mår bättre på varsitt håll än tillsammans. Det som kan försvåra är om beslutet sker på initiativ av den ena parten och där den andra inte alls är beredd på detta. Något som kan ske som en följd av att exempelvis kärleken blossat upp någon annanstans.

 Sådana separationer blir nästan alltid jobbigare än om beslutet varit fast förankrat hos båda parter. Särskilt tufft blir det emellertid nästan alltid om det finns gemensamma barn. Hur gör man gällande vårdnad? 

Ja, hur gör man gällande vårdnad av gemensamma barn i samband med en skilsmässa? För de allra flesta så fortlöper allting precis som vanligt, men med det enkla undantaget att man numera erbjuder barnen två stycken hem snarare än ett gemensamt. Alla viktiga beslut – skola och sjukvård, exempelvis – fattas gemensamt av båda föräldrarna och man kommer utöver detta även överens om hur länge barnen ska bo hos respektive förälder samt hur man gör med semester och annat. 

Kort sagt: man ger trygghet, kärlek och ser till barnets bästa även om man själva valt att gå skilda vägar. Gemensam vårdnad gäller alltid även efter en skilsmässa. 

En vårdnadstvist kan inledas 

För att detta ska ändras så måste en rättslig prövning ske. Känner man att det inte fungerar som förälder så kan man lämna in en stämningsansökan mot den andre föräldern där man ansöker om ensam vårdnad. Motsätter sig den andra föräldern detta så inleds en vårdnadstvist. 

Man ska tillägga att det kan finnas extremt starka skäl till varför en vårdnadstvist inleds. Finns en risk i att barnet tar skada som en följd av ett våldsamt beteende, missbruk, misstanke om övergrepp, psykisk sjukdom av ett allvarligare slag eller grov kriminalitet så är ensam vårdnad den absolut bästa lösningen: barn ska inte växa upp i sådana miljöer. 

Men, det finns även samarbetsproblem som ett giltigt skäl att ansöka om ensam vårdnad och inleda en vårdnadstvist. Det är det vanligaste skälet och det kan handla om att föräldrarna inte alls kan hitta rätt kommunikation och hitta rätt i den gemensamma vårdnaden. Inte sällan illustrerat av att den ena parten inte hör av sig, inte svarar på samtal, inte dyker upp på överenskomna tider och heller inte lämnar barnen när man avtalat om det. Klassiska samarbetsproblem som kan leda till att en vårdnadstvist inleds. 

Rätt juridisk hjälp vid en vårdnadstvist viktigt 

Oavsett vilka skäl som ligger bakom en vårdnadstvist så behöver man som part i målet juridisk hjälp. Det är avgörande kring hur utgången blir och om man tilldelas ensam vårdnad eller inte. Från rättens sida så utgår man alltid från att gemensam vårdnad är bäst för barnen. Det krävs kompetens för att övertyga rätten om motsatsen. 

En vårdnadstvist handlar dessutom om en extrem känslomässig prövning där man kan känna sig utsatt, ensam och utan hopp understundom. Det juridiska ombud man valt kommer där att vara det stöd man behöver för att orka. Valet ska således inte enbart baseras på kompetens, även mjuka värden som exempelvis personliga känslor och trygghet ska vägas in.