Dibbuk.se

Det finns flera olika anledningar till att människor söker sig till Sverige från andra delar av världen. Det kan till exempel handla om våld, svält, politisk förföljelse eller svält. I stora delar av världen är det oroligt att leva och många söker sig därför till Sverige och många andra länder i Europa (och över hela världen) för att leva tryggare.

Det är dock inte alla människor som får uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige. I första hand är det Migrationsverket som avgör detta, men om ett beslut överklagas är det inte dem som bestämmer längre. En asylsökande kan, med hjälp av en asyladvokat, överklaga och få ärendet prövat i migrationsdomstolen.

Även beslutet från migrationsdomstolen kan överklagas, och fallet går då till Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Det är endast Kammarrätten i just Stockholm där dessa fall prövas, oavsett om det var migrationsdomstolen i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Luleå som prövade fallet först.

Asylrätt som rättsområde

Det finns många jurister som specialiserar sig mot asylrätt och att hjälpa till i dessa ärenden. Ofta är de asyladvokater, men det går givetvis att fokusera på asylrätt som rättsområde utan att vara just advokat.

Många anser att Migrationsverket, och andra berörda myndigheter för den delen, inte alltid tar hänsyn till vissa faktorer och den asylsökandes enskilda personliga förhållanden. Det är en asyladvokats uppgift att ta tillvara på den enskildes intressen om ett beslut överklagas eller om något inte har gått rätt till.

Asyladvokat kan hjälpa med överklagan

Om en asylsökande har fått avslag på en asylansökan finns möjlighet att överklaga. Detta om man till exempel anser att det finns avgörande detaljer som inte tagits upp i ansökan, eller om annan viktig information har förbisetts. Normalt har man 21 dagar på sig att överklaga beslutet till Migrationsverket, som är den första instansen.

Om Migrationsverket anser att det inte finns skäl att ändra beslutet skickas ärendet vidare till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen hör till förvaltningsrätterna, vilka det finns fyra stycken av i landet (i Stockholm, Luleå, Malmö och Göteborg). Det är också i det här skedet som en asyladvokat kan anlitas för att hjälpa till med ärendet.

Kan överklagas fler gånger

Om även migrationsdomstolen anser att den asylsökande ska få avslag kan fallet överklagas ytterligare en gång, då till Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Migrationsöverdomstolen i Stockholm prövar långt ifrån alla fall, och det kan krävas särskilda omständigheter för att de ska ta upp fallet.

Om även Migrationsöverdomstolen i Stockholm anser att ett avslag ska gälla, eller om de inte ens prövar fallet, kan ett beslut om utvisning ske. Normalt gäller ett beslut om avslag i fyra år, men läget i världen ändras hela tiden och det kan för vissa finnas skäl att söka igen, tidigare än så.

Det är vanligt att såväl privatpersoner som företag behöver hjälp av en fastighetsjurist. Det kan till exempel handla om att man har problem med sin hyresvärd, eller att fastigheten kan anses vara undermålig på ett eller att annat sätt. Särskilt vanligt är det kanske i Stockholm, som är en stor stad med en stor hyresmarknad – både vad gäller första- och andrahandskontrakt.

Behovet av en fastighetsjurist kan vara särskilt stort i Stockholm och andra större städer

I just Stockholm kan behovet av en fastighetsjurist vara särskilt stort eftersom trycket är hårt på marknaden, och att många privata uthyrare därför sätter höga hyror på sina bostäder. Det här är reglerat, och den som hyr ut sin hyresrätt i andra hand får inte sätta hur höga hyror som helst. En fastighetsjurist kan då hjälpa dig med att få din hyra reglerad till en mer rimlig nivå.

Var på den säkra sidan när du ska hyra en bostad

När du ska hyra en ny bostad är det en god idé att noga besikta bostaden, gärna tillsammans med hyresvärden. Om det finns några brister är det viktigt att dokumentera dessa, så att det inte är du som blir betalningsskyldig för dessa. Att betala för skador, som en annan hyresgäst har åsamkat, är det nog ingen som vill.

Om du skulle upptäcka skador i efterhand, som inte du är skyldig till, kan du ta hjälp av en fastighetsjurist för att kommunicera med hyresvärden på bästa sätt. Om hyresvärden fortfarande anser att det är du som är betalningsskyldig för skadorna, kan du också få hjälp med att inleda en juridisk process mot värden.

Var noga med kontraktet

Innan du hyr en bostad bör du se till att vissa saker skriftliga. Det finns idag många olika mallar på nätet du kan skriva ut och använda dig av. Se bara till att dessa kommer från en bra och trovärdig källa, så att inga avgörande fel sker i kontraktet. Om du kommer bra överens med hyresvärden kan det, i stunden, kännas mindre viktigt att få allt på pränt. Tänk dock på att det här kan straffa sig senare, om hyresvärden vill säga upp dig, eller om du själv vill säga upp kontraktet.

Hyr du av någon du känner väldigt väl är risken säkerligen mindre att drabbas, men mellan vänner brukar man ändå rekommendera att skriva ett kontrakt. Hyr du av någon helt okänd i en större stad, till exempel Stockholm, är det av högsta vikt att ett utförligt kontrakt finns. Det bör bland annat innehålla dina månadskostnader och din uppsägningstid.

Umgängesrätt, rätt till ett privatliv, skydd mot diskriminering och mer. Barn och ungdomar i Sverige skyddas inte bara av svenska lagar, utan även av internationella konventioner. Till exempel har Sverige skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention, just i syftet att skydda barnens rättigheter. Underskriften innebär att Sverige har förbundit sig att reglerna som överenskommits ska gälla samtliga barn och ungdomar över hela landet. Det finns 54 artiklar i konventionen, av vilka du kan läsa ett antal här.

Barnkonventionens artiklar

• Barn och ungdomar ska vara skyddade mot diskriminering. Det innebär att de inte får behandlas sämre än andra av olika skäl.
• Barn i fokus hos rättsväsendet. Myndigheter, politiker och domstolar ska alltid ha barnets bästa i fokus, i alla beslut. Ett exempel på något som tingsrätten lägger stor vikt vid är barnets umgängesrätt till båda föräldrar.
• Uppfostran enligt mognad. I konventionen går att läsa att föräldrar ska behandla och uppfostra barnet så att det överensstämmer med hans eller hennes mognad och ålder.
• Ska få säga sin mening. Det går också att läsa om barn och ungdomars rätt att säga vad de tycker och att få gehör för sin mening. Domstolar, myndigheter och andra ska lyssna till barn och höra deras önskemål.
• Rätten till ett privatliv. Barn och ungdomar har rätt till ett privatliv. I praktiken kan detta innebära att föräldrar inte får läsa barnets brev eller dagbok.
• Skydd mot våld. Barn ska skyddas mot våld i sitt hem. Föräldrar och andra vuxna som inte behandlar barnen på ett bra sätt ska de skyddas mot.
• Umgängesrätt. I artikel 9.3 i FN:s konvention framgår det att barnets behov av umgänge med vårdnadshavare och föräldrar, alltså deras umgängesrätt, ska tillgodoses så långt det går. Umgängesrätt är något som det, som tidigare nämnt, tas stor hänsyn till vid t.ex. vårdnadstvister.

Mer om FN:s barnkonvention

Antalet länder som signerat och ratificerat konventionen är 195. Ratifikation innebär statschefen, eller annan ledare för landet, har förbundit landet att agera efter en överenskommelse, i det här fallet barnkonventionen. Exempel på ett av de länder som signerat konventionen, men inte ratificerat den, är USA.

Det finns fyra huvudartiklar i konventionen, 2, 3, 6 och 12. Dessa slår bland annat fast att barn har rätt att säga sin mening, att barnets bästa ska vara i främsta rummet, att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas samt att alla barn har samma grundläggande rättigheter. De stater som ratificerat konventionen rapporterar till FN:s barnrättskommitté, som är baserad i Genève.

Alla har förmodligen någon gång sett en film, läst en bok eller kollat på tv om hur ett dödsfall förvandlas till en bitter kamp mellan de anhöriga som alla anser sig ha rätt till arvet. Detta ämne är nämligen alltid tacksamt att använda inom fiktionen då det har alla ingredienser att hålla en publik på helspänn – dödsfall, arvstvist, bråk och tårar – ämnet är som sagt vältäckt inom underhållningsbranschen.

Verkligheten ser dock lite annorlunda ut – tack och lov – och i Sverige har vi en speciell lag som reglerar vem som ska ärva vad vid ett dödsfall och denna går under namnet arvsrätt. I denna arvsrätt står det klart och tydligt hur arvet ska fördelas och här kan man säga att den närmaste familjen alltid har förtur. Avlider en man vars efterlevande familj består av en maka, två barn och några syskon så kommer denna arvsrätt att säga att barnen – kallad bröstarvingar – kommer att ärva efter den äkta makan. Därefter säger vår arvsrätt att de avlidne mannens egna syskon står på tur. Arvet lämnas dock inte ut med en gång utan först ser man till eventuella skulder och annat regleras innan man kan börja delningen.

Det korrekta ordet för allt detta är man delar upp ett dödsbo och detta dödsbo är alltså mannen. Delägarna i detta dödsbo är familjemedlemarna och dessa kan man likna vid aktieinnehavare med olika stora innehav där alltså makan – enligt vår arvsrätt – har flest delar.

Detta är en fullt normal familj och här blir alltså fördelningen av arvet heller inget problem om man följer vår svenska arvsrätt.

Arvsrätt tar ingen hänsyn till personliga känslor

Men – hur skulle det se om denna man hade ett annat barn med en annan kvinna och hur skulle vår arvsrätt fungera då? Jo, här skulle det bli lite annorlunda och här kommer vår svenska arvsrätt att säga att detta oäktenskapliga barn direkt ska ha rätt till sin del av dödsboet – utan att behöva vänta som de andra delägarna måste göra. Det finns alltså reglerat exakt hur varje delägare i dödsbo ska behandlas och det är också därför som vår arvsrätt är en absolut nödvändighet – man följer denna för att undvika de bråk vi nämnde ovan. Här ska man dock veta att bråk ändå kan uppkomma och att vår arvsrätt inte är helt vattentät och att den dessutom – i vissa fall – kan te sig ganska orättvis.

Vid ett dödsfall så blossar alltid stora känslor upp och det är dessa som ställer till det då man ska dela upp ett dödsbo – dessa känslor kan inte ens vår arvsrätt reglera och styra och det får man ha respekt för. Oavsett vem som avlider, vad denne lämnar efter sig och hur många som står inför att ärva så kommer det alltid att finnas någon som känner sig åsidosatt och negligerad.

Vår arvsrätt tar – tyvärr kan man tycka i vissa fall – ingen hänsyn till känslor eller personliga relationer. För att kunna belysa och stärka eventuella sådana så krävs det ett skrivet testamente från den avlidne. Först då kan man frångå vår svenska arvsrätt.

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett ganska lågt antal omkomna i trafiken per år. Vi räknar med att det handlar om ungefär 300 stycken dödsfall och om man jämför med exempelvis Ryssland – 26.000, Polen – 4500 eller Grekland – 1400 så kan vi fastslå att våra vägar får anses som relativt säkra att vistas på. Naturligtvis så säger inte dessa siffror hela sanningen; Ryssland har ju exempelvis betydligt fler människor än vad vi har i Sverige – men det säger ändå en del av hur vi ser på säkerhet i Sverige.

Dock; varje dödsfall i trafiken är att räkna som en förlust för samhället och det är också av den anledningen som vi i Sverige har den så kallad nollvisionen där vi aktivt jobbar mot att någon gång nå ett år där ingen omkommit som en följd av trafikolyckor. Här spelar naturligtvis vägar och säkerhet en stor roll – man försöker bredda, man försöker bygga bort olycksdrabbade sträckor och man har genomfört större projekt där bland annat mitträcken ska förhindra frontalkrockar. Allt för att säkra och göra de svenska vägarna ytterligare lite tryggare.

En viktig del – om inte den viktigaste – är dock att förebygga och få befolkningen att inse sitt eget ansvar i olyckorna som sker. För; till mångt och mycket så spelar det ingen roll hur säker en väg är om det finns en osäker person bakom ratten. Att man numera har en obligatorisk del i varje körkortsutbildning är därför väldigt positivt – den så kallade riskettan fyller en stor funktion i att informera yngre människor om vilka faror som finns.

Riskettan kommer att rädda liv

Här handlar det om en slags påbyggnad på halkbanan – en teoretisk sådan där exempelvis en grupp yngre människor i Stockholm som står inför att ta körkort måste genomföra riskettan och gå igenom främst tre saker och riskerna med bilkörning i kombination med dessa: Alkohol, narkotika och brist på sömn. Tre vanliga orsaker till dödsfall i trafiken och tre saker som man genom riskettan försöker förhindra.

Kort och gott – denna grupp i Stockholm kommer att tillsammans med en av Trafikverket godkänd instruktör – viktigt! – diskutera, ventilera och informeras om riskerna kring bilkörning i kombination med exempelvis alkohol eller narkotika.

Att halkbanan räddat många liv genom åren råder det inga tvivel om – men frågan är om inte riskettan på sikt kan rädda ännu fler? För varje person som tack vare riskettan väljer att avstå från att sätta sig bakom ratten vid trötthet, efter att ha druckit alkohol eller tagit narkotika så har också detta potentiellt räddat ett liv och inte nödvändigtvis personen i fråga.

LVU är en bestämmelse som ligger till grund för många domstolsprocesser, eftersom den alltid tillämpas emot någons vilja. Lagen behandlar just tvångsvård, oavsett om det sker mot barnets eller föräldrarnas vilja.  Den som arbetar som LVU advokat och är erfaren har säkerligen inte kort om arbeten.

Egen byrå – mer stress

De flesta som öppnar en egen byrå kan nog skriva under på att det blir lite mer stress än som anställd. Dock är det många som också kan skriva under på att den stressen blir mer positiv. Det extra arbete som det innebär att ha en egen firma gynnar dig direkt. Pengarna går direkt in till dig och din verksamhet, och inte någon du jobbar för.

Att det blir mer stress än som anställd LVU advokat behöver alltså inte nödvändigtvis vara något negativt. Snarare är det väsentliga huruvida den stressen är positiv eller negativ. Det är såklart mer sannolikt att stressen blir positiv om man brinner för det man gör.

Flexibelt med egen byrå

Med en egen byrå har man betydligt större möjligheter att vara flexibel. Det är ju du som bestämmer, även om det såklart inte går att göra hur som helst ifall verksamheten ska gå bra. Flexibiliteten gynnar särskilt dig som har ett familjeliv och som vill kunna vara ledig när barnen är det, och ta någon timme ledigt på dagen för något familjerelaterat. Många skulle anse att tiden, och att kunna förfoga över den, är viktigare än en hög lön. Med en egen byrå finns möjligheten att få båda, även om det krävs hårt jobb för att ta sig dit.

Tryggheten i en anställning

Som LVU advokat har du, om du är kunnig, utbildad och erfaren, säkerligen inga större svårigheter att hitta en anställning. Huruvida man i allmänhet bör vara anställd eller ha en egen byrå råder det såklart olika åsikter om. De som argumenterar för att en anställning är bättre gör det ofta med tryggheten i åtanke. Som egenföretagare får man vara beredd på att kunder kan hoppa av och att verksamhetens resultat skiftar starkt.

Som anställd har man uppsägningstider och andra tryggheter att förlita sig på. Dessutom har man möjlighet att göra karriär i en mycket stor advokatfirma. Att starta en advokatbyrå på egen hand som blir riktigt stor är svårt. Är man ute efter till exempel hög lön skulle det kunna löna sig att klättra inom ett större bolag. Detta oavsett om man är LVU advokat eller någon annan typ av advokat.

Att ett förhållande tar slut är ingenting som är ovanligt i sig; många upptäcker – gifta par såväl som de i ett samboförhållande – att de egentligen inte passar ihop och här kommer då således en skilsmässa in i bilden. Det finns lyckliga och mindre lyckliga sådana och här ska vi även lägga till att orsakerna till att en skilsmässa sker också har en stor betydelse för hur civiliserad den blir.

Ligger otrohet bakom uppbrottet bakom så leder detta ofta till att skilsmässan präglas av mer bråk än om de parterna bara glidit ifrån varandra; detta är ju också ganska naturligt – ju större svek, desto större bråk och ju jobbigare blir också en skilsmässa att genomföra. Än värre blir det dock om det finns barn inblandade vid ett uppbrott och om föräldrarna inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnad om barnen i fråga.

Här blir alltid en skilsmässa både konfliktfylld och långdragen och ibland kan de till och med gå så långt som till domstol där en domare får avgöra som det ska beslutas om ensam vårdnad för någon av föräldrarna. Detta går då till så att den ene föräldern lämnar in en ansökan om stämning mot den andre och kräver ensam vårdnad om barnen; något som den andre inte accepterar och här står vi således inför en vårdnadstvist. Detta är något som man till varje pris försöker undvika och i Sverige har varje kommun en skyldighet att vid en vårdnadstvist kunna erbjuda berörda parter hjälp att samtala sig ur situationen; det vill säga att försöka få ansökan om ensam vårdnad omvandlad till en gemensam vårdnad.

Man ska även här veta att det kan finnas goda skäl till varför en förälder ansöker om ensam vårdnad – exempelvis pedofili, grov kriminalitet, eller psykisk sjukdom som riskerar barnens hälsa – och här måste alltså en vårdnadstvist och en ansökan om ensam vårdnad till då den ene parten är bevisat olämplig som vårdnadstagare. Det är dock ovanligt att en skilsmässa går så långt som en vårdnadstvist och de flesta brukar gå att lösa utan att någon part kräver ensam vårdnad om barnen. Anledningen?

Barnen kommer först

De flesta föräldrar som ska skiljas brukar nämligen efter ett tag inse att deras barn ska sättas i första rummet och att de av denna anledning börjar tänka rationellt och vuxet. Där har vi också hemligheten till att en skilsmässa slutar på ett bra- eller ett mindre bra sätt. Ett vuxet, moget sätt att förhålla sig blandat med mycket samtal – både med den andra parten och med exempelvis en psykolog – brukar skapa en sundare skilsmässa.

Som den första rubriken frågade; innebär en skilsmässa slutet? Nej, det gör den verkligen inte; om man nu bara kan hantera detta uppbrott som vuxna människor och istället se denna som en chans till en nystart. Det gör ont i början och det gör ont att se hur sitt liv plötsligt ändras; men – tiden läker alla sår. Hur djupa de än må te sig till en början.

Sedan rut-avdraget infördes och gjorde det möjligt för privatpersoner att dra av en del av arbetskostnaden för hushållsnära tjänster å har man – av naturliga skäl – sett en ökning av exempelvis städhjälp som vanliga personer anlitar extern hjälp för. Detta har framförallt synts i större städer – Malmö, Stockholm och Göteborg – och kan förklaras av det där finns en helt annan stress i vardagen än vad som kanske finns i mindre städer. Ofta befinner sig människor i Stockholm mitt uppe i sina karriärer, man har långt att pendla till sina jobb och lägger man därtill att det finns eventuella småbarn med i bilden – ja, då förstår man också varför städhjälp där är mer frekvent förekommande än i mindre städer.

Det handlar till mångt och mycket om att ge sin egen familj och sig själv de bästa förutsättningarna till en dräglig vardag; att kunna få ihop det numera berömda livspusslet och att exempelvis städning inte ska behöva gå ut över någonting annat – som att exempelvis köra sina barn till en träning eller att kunna njuta av en god middag tillsammans under en ledig helg. Man ska naturligtvis inte förväxla denna städhjälp som sker i Stockholm med lättja – en etikett som brukar vara vanligt att fästa på de som använder sig av tjänsten.

Man ska alltså inte ta för givet och peka finger åt en person i Stockholm som använder städhjälp – och fortfarande betalar för tjänsten! – då det till stor del handlar om att livet i Stockholm har ett helt annat stressmoment och där extern hjälp behövs i en större utsträckning.

Minskade svartjobb i Stockholm

Det som rut-avdraget fört med sig – utöver en ökad användning av exempelvis städhjälp i Stockholm – är en kraftig minskning av svartjobb. Det mesta talar alltså egentligen för att de personer i Stockholm som i dagsläget använder denna städhjälp gjorde det även innan rut-avdraget blev möjligt att använda; men att man då valde att göra detta svart och därmed lura staten på en hel del pengar. Sett ur detta perspektiv så har alltså rut-avdraget gjort en stor skillnad och även om man ser ur de anställdas perspektiv så har skattereduktionen medfört en klar förbättring.

En person som i dagsläget arbetar åt ett städföretag har betydligt bättre villkor – pensionsgrundad inkomst, semester, kollektivavtal – och man har fått betydligt bättre uppdrag också. Som exempel på det sistnämnda så kan en anställd hos ett städföretag i dagsläget se hur arbetsuppgifterna och uppdragen sker hemma hos samma personer – något som gör att man hela tiden vet vad man ska göra, hur och hur lång tid man har på sig för att slutföra uppgiften.

En trygghet både för den som arbetar och för den som valt att använda sig av städhjälp; genom att samma person hela tiden kommer och städar så byggs en relation och ett förtroende upp som båda parter tjänar på.

Läs mer om trygg och säker städhjälp i Stockholm här

Vi får här se hur framtiden ser ut gällande rut-avdraget kontra städhjälp – får vi gissa så kommer inte tjänsten att försvinna och minska i Stockholm om rut-avdraget försvinner. Dock så kommer förmodligen tjänsten att färgas svart – så som betalningen såg ut innan man införde skattesubventionen.