Dibbuk.se

PK-böcker – Bör vi censurera eller föra samtal?

Bokomslag Pippi i Söderhavet

Lööf-diskussionen sätter en svår fråga i fokus

På senare år har debatten gått hög – ska man ändra i gamla klassiska barn- och serieböcker där det uttrycks värderingar och åsikter som har blivit föråldrade? Det kan handla om mer eller mindre öppen rasism, brist på moderna kvinnobilder eller synen på homosexualitet.

Några exempel som har varit uppe på senare år är fallet där Tintin i Kongo, som framställer afrikaner på ett stereotypt och rasistiskt sätt, togs bort från hyllorna på ett bibliotek i Stockholm. Ett annat är barnboken ”Lilla Hjärtat”, där många tog illa vid sig av huvudpersonens black face-liknande uppsyn. Ett äldre fall är när Pippi Långstrump i senare upplagor av Astrid Lindgrens ”Pippi i Söderhavet” inte längre kallar sin pappa sjökaptenen för ”negerkung”.

Senast i raden av kontroversiella barnböcker rör den populära serietecknaren Jan Lööf, som tecknat och skrivit sina egensinniga serier, både för vuxna och barn, sedan 60-talet. Lööfs serier har fått en hel del kritik redan tidigare, inte minst för bristen på kvinnliga karaktärer. Pojkar och män, grabbar och gubbar, men är det en kvinna med i en av Lööfs böcker så är det i de flesta fall en mamma, i en liten biroll.

Men det som har fått den senaste debatten runt Lööf att blossa upp är hans böcker ”Morfar är sjörövare” och ”Ta fast Fabian”. Lööfs förlag Bonnier Carlsen ska se över böckerna eftersom de har hittat ”stereotypa skildringar av andra kulturer” i dem. Den elaka sjörövaren Omar och gatuförsäljaren Abdullah i ”Morfar… ” och några svarta jazzmusiker i ”Fabian” är några av de karaktärer som anses vara föråldrade.

Hävdar att böckerna har stoppats

Jan Lööf å sin sida hävdade nyligen när han intervjuades i DN att förlaget har ställt ett ultimatum: ”Rita om böckerna, eller så kommer de inte att ges ut längre”. Lööf säger sig ha gjort ett försök att teckna om en av böckerna, men tyckte inte att det fungerade och väljer att ”lägga ner” nya upplagor av böckerna. Förlaget hävdar å sin sida att inget beslut är taget, att diskussionen fortgår.

Det är verkligen ingen lätt fråga. Att Lööf tycker det är svårt att teckna om en gammal bok kan man kanske förstå, det är ett större ingrepp än att bara byta ut ord som ”negerkung” i en Pippibok. Å andra sidan är det just vad Richard Scarry gjorde. Scarry skrev under en lång tid de populära Sysselstad-böckerna, som ofta kritiserades för stereotypa bilder av bland annat kvinnor. Scarry tog åt sig av kritiken och uppdaterade böckerna kontinuerligt för att de skulle hänga med i tiden.

Jonas Gardell har också en poäng när han i en artikel i Aftonbladet framhåller att det inte är någon självklarhet att gamla böcker ges ut på nytt, det är helt och hållet förlagets beslut.

Just i fallet Lööf, och populära barnböcker generellt, kanske resonemanget haltar lite. Bra barnkultur går att sälja om och om igen till nya generationer på ett annat sätt än mer tidsbunden vuxenlitteratur. Att McDonalds nyligen skickade ut en av Lööfs böcker i en jätteupplaga tyder på att intresset fortfarande finns.

Känsligt med kultur för barn

Att det handlar om barnlitteratur gör det hela mer känsligt också. Barn med ursprung från andra kulturer ska inte behöva utsättas för rasism och stela stereotyper, det är nog de allra flesta överens om. Även om det självklart finns de som skriker om ”PK-censur” också.

Det går kanske att hitta en gyllene medelväg. Varför inte ett förord där Lööf eller förlaget förklarar att boken är gjord i en annan tid och därför bör läsas med många nypor salt och helst i en vuxens sällskap? Eller kanske en ”parental advisory”- varning i stil med de som infördes i den amerikanska musikindustrin på 80-talet, för att varna för svordomar och annat snusk?

Det skulle vara en ”win-win-situation”. Förlaget skulle klara sig från anklagelser om PK-censur och fina serieböcker (trots allt) skulle få fortsätta leva.

Lööf å sin sida skulle slippa rita om sina gamla böcker och få extra fart på försäljningen. För alla vet ju hur det gick med hiphop- och hårdrocksskivor som fick en PA-stämpel på 90-talet: de sålde bättre än nästan allt annat i skivhyllorna.

Relaterade inlägg

kvinna putsar fönster i gula handskar

Är städbranschen en fattigdomsfälla?

Det finns idag många röster som talar om att städbranschen är en av de branscher där man betalar sina anställda sämst löner. Städbranschen har blivit något av en fattigdomsfälla där rik överklass betalar struntsummor till fattiga arbetare med dåliga eller obefintliga avtal. Utöver låga löner talas det även om hur tungt och påfrestande städyrket är och det finns idag ett fåtal initiativ som tas för att försöka förbättra de generella förhållandena för städare i Sverige.[…]

Läs mer »
Anklagad går in i rättssal

Diskriminering i rättsfall ett allvarligt problem

I rätten ska alla bedömas lika, oavsett bakgrund, ras, ålder kön eller religion. Det är tanken, men fungerar det svenska rättssystemet på ett rättvist sätt, exempelvis i samband med en misshandel som går hela vägen till rättegång? Långt ifrån alltid, är den nedslående slutsatsen efter den rapport som Brå sammanställde för några år sedan. Rapporten visar att förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt skapar en hel del etniskt grundande orättvisor inom Sveriges rättsväsende. Kränkande behandling från[…]

Läs mer »

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *