Dibbuk.se

Alla inlägg av: admin

kvinnlig chef med kollegor i bakgrunden

Fler kvinnliga chefer – Men det är mycket kvar att göra

Det blir vanligare med kvinnliga chefer. Men även om utvecklingen går framåt ur jämställdhetssynpunkt så går det långsamt. Exempelvis uppger så många som var femte ung kvinna i ledarskapsposition uppger att de har blivit könsdiskriminerade. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat markant ända sedan kvinnorörelsens starka framfart på 1970-talet.

Tydliga siffror

Siffrorna är tydliga: I dag är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. På chefsnivå ser det dock lite annorlunda ut. I samtliga sektorer på arbetsmarknaden är kvinnor underrepresenterade bland chefer. Detta gäller faktiskt även landsting och kommuner, där över hälften av cheferna är kvinnor. Bland den totala arbetskraften i det offentliga är kvinnor i stor majoritet, vilket gör att de trots allt är underrepresenterade på chefsnivå även här.

I den privata sektorn är kvinnor fortfarande i klar minoritet bland cheferna, och snedrepresentationen blir större ju högre upp i hierarkin man kommer. Tittar man på hur det ser ut på vd-nivå i börsnoterade bolag så är det ”business as usual”, där är bara 5,6 procent kvinnor.
Tendensen är trots allt på väg åt rätt håll. Räknar man in lägre chefer i statistiken, som Svenskt Näringsliv gjort i en undersökning, så är skillnaden mellan antalet manliga och kvinnliga chefer bara två procent. Dessutom sker nyutnämningar av chefer i det privata näringslivet i dag i lika stor utsträckning bland kvinnor som män, enligt undersökningen.

Kvinnliga chefer ofta diskriminerade

Långt ifrån allt är dock frid och fröjd. Bland de mest alarmerande siffrorna är att var femte ung kvinna i chefsposition anser sig ha blivit könsdiskriminerad, enligt en undersökning genomförd av Ledarna. Dessutom är det vanligare att manliga chefer siktar på att klättra högre i chefshierarkin. Av de kvinnliga cheferna vill 28 procent av kvinnorna ha en högre position. Bland manliga chefer är motsvarande siffra 36 procent, enligt Ledarnas undersökning.

Svårt att uppnå balans

Att nio av tio vd:ar i de större börsbolagen är män beror inte på att kvinnor inte vill göra toppkarriär, enligt Landberg. Snarare beror det på att många chefsuppdrag gör att balansen mellan arbete och familj blir svår att uppnå, att ersättningen inte är i nivå med det stora ansvaret och att det saknas tydliga karriärvägar och kravspecifikationer. Gamla normer och könsroller spelar givetvis också en stor roll.

– Det är synd. Det blir ett väldigt stort kompetensslöseri när man rekryterar chefer. Man missar bland annat kvinnor, men också flera andra grupper. De man rekryterar är, i princip, vita män. Kanske behöver synen på kompetens breddas, säger Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Ledarna i en intervju i Svenska Dagbladet.

Läs mer »
Bokomslag Pippi i Söderhavet

PK-böcker – Bör vi censurera eller föra samtal?

Lööf-diskussionen sätter en svår fråga i fokus

På senare år har debatten gått hög – ska man ändra i gamla klassiska barn- och serieböcker där det uttrycks värderingar och åsikter som har blivit föråldrade? Det kan handla om mer eller mindre öppen rasism, brist på moderna kvinnobilder eller synen på homosexualitet.

Några exempel som har varit uppe på senare år är fallet där Tintin i Kongo, som framställer afrikaner på ett stereotypt och rasistiskt sätt, togs bort från hyllorna på ett bibliotek i Stockholm. Ett annat är barnboken ”Lilla Hjärtat”, där många tog illa vid sig av huvudpersonens black face-liknande uppsyn. Ett äldre fall är när Pippi Långstrump i senare upplagor av Astrid Lindgrens ”Pippi i Söderhavet” inte längre kallar sin pappa sjökaptenen för ”negerkung”.

Senast i raden av kontroversiella barnböcker rör den populära serietecknaren Jan Lööf, som tecknat och skrivit sina egensinniga serier, både för vuxna och barn, sedan 60-talet. Lööfs serier har fått en hel del kritik redan tidigare, inte minst för bristen på kvinnliga karaktärer. Pojkar och män, grabbar och gubbar, men är det en kvinna med i en av Lööfs böcker så är det i de flesta fall en mamma, i en liten biroll.

Men det som har fått den senaste debatten runt Lööf att blossa upp är hans böcker ”Morfar är sjörövare” och ”Ta fast Fabian”. Lööfs förlag Bonnier Carlsen ska se över böckerna eftersom de har hittat ”stereotypa skildringar av andra kulturer” i dem. Den elaka sjörövaren Omar och gatuförsäljaren Abdullah i ”Morfar… ” och några svarta jazzmusiker i ”Fabian” är några av de karaktärer som anses vara föråldrade.

Hävdar att böckerna har stoppats

Jan Lööf å sin sida hävdade nyligen när han intervjuades i DN att förlaget har ställt ett ultimatum: ”Rita om böckerna, eller så kommer de inte att ges ut längre”. Lööf säger sig ha gjort ett försök att teckna om en av böckerna, men tyckte inte att det fungerade och väljer att ”lägga ner” nya upplagor av böckerna. Förlaget hävdar å sin sida att inget beslut är taget, att diskussionen fortgår.

Det är verkligen ingen lätt fråga. Att Lööf tycker det är svårt att teckna om en gammal bok kan man kanske förstå, det är ett större ingrepp än att bara byta ut ord som ”negerkung” i en Pippibok. Å andra sidan är det just vad Richard Scarry gjorde. Scarry skrev under en lång tid de populära Sysselstad-böckerna, som ofta kritiserades för stereotypa bilder av bland annat kvinnor. Scarry tog åt sig av kritiken och uppdaterade böckerna kontinuerligt för att de skulle hänga med i tiden.

Jonas Gardell har också en poäng när han i en artikel i Aftonbladet framhåller att det inte är någon självklarhet att gamla böcker ges ut på nytt, det är helt och hållet förlagets beslut.

Just i fallet Lööf, och populära barnböcker generellt, kanske resonemanget haltar lite. Bra barnkultur går att sälja om och om igen till nya generationer på ett annat sätt än mer tidsbunden vuxenlitteratur. Att McDonalds nyligen skickade ut en av Lööfs böcker i en jätteupplaga tyder på att intresset fortfarande finns.

Känsligt med kultur för barn

Att det handlar om barnlitteratur gör det hela mer känsligt också. Barn med ursprung från andra kulturer ska inte behöva utsättas för rasism och stela stereotyper, det är nog de allra flesta överens om. Även om det självklart finns de som skriker om ”PK-censur” också.

Det går kanske att hitta en gyllene medelväg. Varför inte ett förord där Lööf eller förlaget förklarar att boken är gjord i en annan tid och därför bör läsas med många nypor salt och helst i en vuxens sällskap? Eller kanske en ”parental advisory”- varning i stil med de som infördes i den amerikanska musikindustrin på 80-talet, för att varna för svordomar och annat snusk?

Det skulle vara en ”win-win-situation”. Förlaget skulle klara sig från anklagelser om PK-censur och fina serieböcker (trots allt) skulle få fortsätta leva.

Lööf å sin sida skulle slippa rita om sina gamla böcker och få extra fart på försäljningen. För alla vet ju hur det gick med hiphop- och hårdrocksskivor som fick en PA-stämpel på 90-talet: de sålde bättre än nästan allt annat i skivhyllorna.

Läs mer »
kvinna putsar fönster i gula handskar

Är städbranschen en fattigdomsfälla?

Det finns idag många röster som talar om att städbranschen är en av de branscher där man betalar sina anställda sämst löner. Städbranschen har blivit något av en fattigdomsfälla där rik överklass betalar struntsummor till fattiga arbetare med dåliga eller obefintliga avtal. Utöver låga löner talas det även om hur tungt och påfrestande städyrket är och det finns idag ett fåtal initiativ som tas för att försöka förbättra de generella förhållandena för städare i Sverige. Självklart finns det undantag och man kan skönja en försiktig optimism i branschen där antalet firmor som betalar ut skäliga löner enligt skäliga avtal sakta men säkert ökar i antal.

Mycket svartjobb i städbranschen

Ett av de största problemen med städbranschen är att det sedan länge har varit vanligt förekommande med svart arbetskraft. Detta försökte regeringen komma åt genom införandet av RUT-avdraget och visst har avdraget minskat andelen svarta städjobb men det är fortfarande långt kvar till regeringens mål om en helt ”vit” städbransch. Dock kan man även här se att det går mot ljusare tider och andelen seriösa firmor som betalar vita löner ökar stadigt. Ju fler av städfirmorna som betalar ut vita löner till sina anställda, desto större chans har man att höja statusen för städbranschen som helhet och därmed öka lönenivån.
dammsugarmunstycke på trägolv

Typiskt ”kvinnoyrke?”

Städyrket är ett yrke som är oerhört påfrestande för kroppen och det utövas ofta på obekväma arbetstider samt med lång resväg för de anställda. Detta är någonting som bör synas i lönebeskedet så att de som utför det tunga jobbet blir ordentligt kompenserade. Dock är det idag alldeles för vanligt med löner under avtalsenlig nivå. Genom bättre löner och bättre avtal kan statusen för städyrket höjas och hjälpa till att öka respekten för yrken inom hushållsbranschen som helhet. Idag tjänar en städare i snitt knappt två tredjedelar av vad en byggarbetare eller elektriker tjänar, detta trots att städyrket är minst lika slitsamt som båda dessa yrken. Detta beror till viss del på att det är ett ”kvinnoyrke” då yrken som främst utförts av kvinnor traditionellt har haft lägre lönenivåer än de yrken som anses som typiskt manliga. Detta är även något som speglas i samhället som helhet där kvinnornas löner fortfarande ligger på en mycket lägre nivå än männens. Att höja statusen för städbranschen och andra kvinnodominerande branscher är ett bra sätt att angripa det problemet så att vi en gång kan få rättvisa löner i hela samhället.

Kollektivavtal garanterar skälig ersättning

Det finns dock många städfirmor som idag är anslutna till ett kollektivavtal och som betalar rimliga löner till sina anställda. Detta är någonting som bör lyftas fram mer så att kunderna har möjlighet att välja etiska städfirmor där man vet att de anställda får de förmåner och den ekonomiska ersättning som de förtjänar. Då pratar man inte om en minimilön utan en skälig lön som står väl i paritet gentemot andra löner för liknande yrken.

Förhoppningsvis väljer fler och fler kunder att använda sig av seriösa städfirmor som tar lite mer betalt för arbetet, men som på grund av detta kan betala sina anställda skäliga löner. Ju fler som väljer dessa firmor, desto större chans finns det att hela branschens lönenivåer kan höjas till rimliga nivåer i hela landet.

Läs mer »
tjej mekaniker

Tufft för tjejer som vill bli mekaniker

Utmana könsrollerna! Så lyder idag uppmaningen till många unga kvinnor som är på väg ut i yrkeslivet. Men trots att allt fler söker sig till de traditionellt mansdominerade gymnasieprogrammen så blir nästa steg tufft – inom många branscher tvekar man fortfarande att anställa kvinnor.

Ett av de mest mansdominerade yrkena i Sverige är fordonsmekaniker. Få kvinnor utbildar sig och av dem är det färre som får jobb efter utbildningen – om man jämför med män med samma utbildning. Inom fordonsbranschen är arbetskraften fortfarande till 99 procent män, trots att antalet kvinnliga elever på fordonsprogrammet ökat mycket under senare år.

kvinnliga mekaniker på rally

Traditioner och fördomar

Anledningen till detta är en stark tradition – och en hel del fördomar. Fordonsindustrin har alltid varit en manlig domän, och det finns många som ännu idag inte vill anställa kvinnor. Branschen är konservativ och bilden av en mekaniker är en man. Dessutom är det något av ond cirkel, då flera undersökningar visat att många kvinnor skräms bort av mansdominansen. Det är inte lätt att vara ensam tjej bland 500 killar. Det är en väldigt manlig miljö. Många orkar inte med alla skämt och den tuffa jargongen och söker sig vidare i arbetslivet.

Hur ser då framtiden ut hur, kommer tjejer som gillar att mecka med bilar att få jobb? Jo, det finns en ljusning. Idag är det till exempel många företag som prioriterar att ta emot kvinnliga praktikanter och antalet kvinnor som utbildar sig på fordonsprogrammet ökar för varje år.

Läs mer »
flicka med mamma vid dator

Barnets bästa ska alltid vara i fokus

En skilsmässa är ofta en uppslitande process med mycket starka känslor i omlopp: svek, ilska, sorg, bitterhet – men också hopp om framtiden. Att båda parter visar tolerans för den andres synpunkter och vilja är av största vikt för att separationen inte ska skapa alltför djupa sår. Inte minst gäller det frågor som rör barnen. Viktigt för de separerande förädlarna att tänka på, oavsett det gäller vårdnad, boende eller omsorg, är att man alltid ska ha barnens bästa i fokus. Familjerätten är också tydlig på den punkten.

När det gäller vårdnaden så handlar det om vem som har rätt att ta de viktiga besluten som rör barnets liv. Val av skola, sjukvård och andra betydelsefulla saker i barnets liv.

Familjerätten utgår från att barnets bästa är att ha kontakt med båda barnen. Är föräldrarna gifta så blir både vårdnadshavare direkt vid födseln. Är föräldrarna sambos så krävs ett speciellt intyg, om det inte finns kommer barnets mor att få ensam vårdnad.

Dåligt samarbete kan leda till rättsprocess

I de fall då förädlarnas samarbete är så dåligt att de inte kan komma fram till beslut i viktiga frågor, så kan en domstol få ta beslutet om ensam vårdnad för en förälder. För att det ska bli en överflyttning av vårdnad så krävs det att en vårdnadshavares olämplighet ska att gått ut över barnet.

Barnets boende ska inte sammanblandas med vårdnaden. Barnet kan bo växelvis hos de båda föräldrarna eller i olika tidsbestämda perioder. Var barnet bor påverkas självklart också av boendesituationen, närhet till skola och vänner med mera.

Har föräldrar med gemensam vårdnad svårt att komma överens så kan man söka samtalshjälp hos socialtjänsten för att försöka nå en överenskommelse den vägen. I värsta fall kan det hamna i tingsrätten, men då bör man ha kontakt med en jurist som kan hjälpa till att hitta en annan lösning. Juridisk hjälp kommer också att behövas för att barnets intresse ska kunna bevakas i rätten.

Barn har rätt till kontakt med båda föräldrarna

Föräldrabalken slår fast att alla barn rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Hur barnets rätt till kontakt ser ut beror helt på barnets och familjens situation. Ålder, skolgång och personlighet är faktorer som spelar in. Det viktiga är att kontakten anpassas efter barnets behov.
Även i frågor om umgänge så brukar det i första hand ordnas ett samarbetssamtal hos socialtjänsten, där föräldrarna ska få hjälp att komma överens. Om en överenskommelse inte kan nås så återstår bara den rättsliga vägen, där man i ett tidigt skede bör ta hjälp av en jurist, som kan hitta lösningar och se till att barnets eller barnens intressen inte glöms bort.

Om barnet behöver kontakt med andra anhöriga, exempelvis syskon eller far- eller morföräldrar, så är det endast socialtjänsten som kan väcka talan till tingsrätten.

Läs mer »