Dibbuk.se

Alla inlägg av: admin

Läppstift och feminism

Läppstiftet – röda förförande feministiska munnar

Smink har genom åren haft två huvuduppgifter – att dölja och framhäva. Människan har i princip alltid sminkat sig. Redan på stenåldern använde jägare lera för att kamouflera sig vid jakten. Ändå fortsätter sminket att vara något av en kontroversiell fråga. Fast båda könen använt smink i olika tidsåldrar och trots att det blivit vanligare att män i dag använder smink så är det en kvinnosymbol. Frågan är vad det symboliserar i dag?

Idén om att framhäva delar av en kvinnans utseende med smink är antik. Det finns uppgifter från det antika Aten som pekar på uppdelningen mellan könen. Männen sminkade sig inte, medan gifta kvinnor kunde måla läpparna svagt röda förutsatt att de stannade hemma. Under 1800-talet skulle kvinnor vara bleka och se sköra ut. Deras munnar och kinder kunde dock vara rosiga, färgade av smink. Det här är två exempel på hur läppstiftet används för att dra till sig männens blickar men under kontrollerade former.

Parallellt har smink och läppstift motsägelsefullt nog också använts för att markera motsatsen till skörhet. Bland prostituerade användes kraftigare läppstift för att egga upp. Läppstiftet har alltid varit dubbelbottnat och genom åren gjort en rejäl resa.

Under 50-talet blev läppstiftet en viktig accessoar för att visa att man tillhörde den nya tiden efter världskrigen, läppstiftet signalerade glädje och plats för lyx. Läppstiftet i västvärlden blev som ett färgstarkt utropstecken som symboliserade kvinna. När kvinnan nu samtidigt ofta var hemmafru och beroende av sin man, blev det ihopkopplat med de värdena. Inte så konstigt att läppstiftet tappar mark under 70-talet. Kvinnans frigörelse bar inte läppstift eftersom man behövde markera en ny era.

Läppstift på en mun som talar

Men affärskvinnan på 80-talet bar läppstift. Sigourney Weavers karaktär i filmen Working girl från 1987 hade klarrött läppstift och tittade skarpt ut mot biopubliken såväl som mot sina motspelare i filmen. Nu hade läppstiftet på nytt fått en annan betydelse. Det var viktigt att vara yrkesperson och kvinna. Läppstift satt inte längre på tysta munnar utan munnar som hade något att säga och förvänta sig att andra skulle lyssna.

Att Gudrun Schyman, tidigare vänsterpartiets ledare, hade röda läppar var nog inte bara för att bekänna partifärg utan också för att få uppmärksamhet för orden. En människas blick dras till läppar som står i kontrast till resten av ansiktet. Samma idé som i olika tider lockat män att titta på jungfruns rödmålade tysta läppar lockar nu människor att titta på rödmålade läppar som pratar politik eller affärsidéer. Gudrun Schyman har fortsatt att bära sitt roströda läppstift också nu när hon är ledare för Fi, Feministiskt initiativ.

Sminköser som arbetar på tv brukar fråga kvinnorna om de vill ha läppstift och förklara just den här kopplingen – om du har färg på läpparna drar din mun uppmärksamheten till sig, det kan vara bra om du vill få folk att lyssna. Hillary Clinton? Jo, röda läppar på henne också. Här ser man hur läppstiftet hängt med i olika tider och lyckats symbolisera helt motsatta saker.

Män med smink

Parallellt har sminket också gjort en resa i männens ansikten. Under medeltiden, 1500-talet, började brittiska män sminka sig kraftigt, man ville bland annat sminka fram blå ådror vid sina tinningar. 1700-talet är ändå den tid när vi kopplar ihop män och smink som mest.

Det bleka pudret skulle symbolisera adlighet. Ju vitare desto bättre. Här fanns ingen plats för en naturlig look och ton-i-ton-tänk. Det var kontrasternas tid. Vitt puder blir ännu vitare med en kolsvart mouche och skarpt röda kinder. Närmre clownmålning kommer vi inte. Det går att skratta åt det här i dag men samtidigt får vi komma ihåg att smink symboliserade välstånd. Klart att man ville vara blek då!

Vid den här tiden bär prostituerade inte smink, det är en symbol för överhet. Efter den franska revolutionen bytte sminket på nytt symbolik och adeln lämnar den vita puderdosan. Engelsmännen gick så långt att de förbjöd smink, kvinnor som struntade i förbudet kunde dömas för häxeri. Ännu en gång kopplas sminket kopplas till kraft, den här gången till och med övernaturliga sådana.

I dag är det vanligt att män sminkar sig. De stora make up-märkena vill inte gå miste om en stor kundgrupp och männen står ju för hälften av befolkningen.

Under 90-talet kom supermodeller som Marcus Schenkenberg. De hade både muskler och skönhetsmedel på flaska i handen. Sedan dess har många manliga modeller och inte minst idrottare presenterat egna parfymer och skönhetsmedel. De nya vuxna, 80-talisterna har växt upp med det här och tycker inte att det är så konstigt att killar använder kräm för att få bort mörka ringar under ögonen. Att försöka fixa sin hud är vanligt.

I dag är det nog bara det där läppstiftet som fortfarande är en symbol för kvinnor och smink.

Läs mer »
Trump eller Clinton - vem vinner?

Clinton eller Trump – plus och minus

Nu närmar det sig. Efter en lång primärvalskampanj och två närmast kaotiska konvent där Hillary Clinton till slut besegrade vänsterkandidaten Bernie Sanders och Donald Trump sluggade ner en lång rad republikaner så har den riktiga kampen startat.

Nu står det mellan demokraten Hillary Clinton och republikanen Donald Trump i kampen om vem som ska bli USA:s nästa president.

Etablissemangets Clinton, den förra presidenthustrun och utrikesministern, mot outsidern Trump, byggherren och dokusåpastjärnan. Alla förväntar sig den smutsigaste valkampanjen någonsin, där inga fula knep eller tillmälen är förbjudna. Men vad talar egentligen för och emot de båda kandidaterna?

Dibbuk.se gör här en snabb genomgång av några punkter som talar för och emot de båda kombattanterna.

1. Väljare som sällan röstar

En ofta upprepad sanning är att den som lockar flest människor som inte röstat tidigare att ta sig till vallokalen står som vinnare till slut. Detta var exempelvis ett av Barack Obamas trumfkort för åtta år sedan. Trump är väldigt bra att engagera väljare som annars inte intresserar sig för politik. Från att vara totalt ointresserade kampanjar de nu intensivt för Trump.
1-0 till Trump

2. Läget just nu.

Alla mätningar de senaste månaderna talar för demokratisk seger, även om stödet för de båda kandidaterna går upp och ner en del. New York Times senaste djupanalys visade exempelvis att Clintons chans till seger är 88 procent och de flesta traditionella opinionsmätningarna pekar åt samma håll.
Clinton kvitterar, 1-1

3. Sakpolitiken

Givetvis en smaksak – man tycker ju olika om saker och ting. Men de flesta är övertygade om att Clinton kommer att vinna debatterna när det handlar om sakpolitik. Trump ska bygga en mur mot Mexico och ska göra USA ”great again”, men så många seriösa konkreta förslag har han inte presenterat. Clinton är rutinerad i debatter och kommer att utnyttja sin stora vana, kanske speciellt när det gäller utrikespolitik.
2-1 till Clinton

4. Skandalerna

Trump har en hel del problem med förtroendefrågorna. Exempelvis utreds hans Trump University, som anses vara av undermålig kvalitet. Han vägrar dessutom att lämna ut sina deklarationer. Å andra sidan tycks det inte som att Trumps lögner och aggressiva utspel spelar så stor roll. Många av hans supportrar har stor överseende med hans lögner och skyller gärna på partiskhet från ”liberal media”.
Dessutom har Clinton sina problem också, exempelvis den ständigt puttrande mejlskandalen, som fortfarande utreds av FBI. Terroristattacken i Benghazi, som skedde under Clintons tid som utrikesministen, spökar också.
Oavgjort. 2-1 till Clinton står sig.

5. Erfarenheten

Här är det spel mot ett mål. Även om Trump ständigt påpekar att Clinton inte är kvalificerad att bli president, så är det få som har hennes rutin. Hon har varit ”first lady” med stort inflytande i åtta år, senator i New York och dessutom utrikesminister i Obamas regering. Trump har ingen erfarenhet alls som politiker, vilket anses gynna Clinton i längden, oavsett vad man har för åsikter i sakfrågorna.
3-1 till Clinton

6. Folkligheten

I USA är många trötta på den etablerade politiska klassen efter finanskriser, Irakkrig och ständiga låsningar i kongressen. Detta är något som talar för Trump, som ses som en frisk outsider, som inte har några kopplingar till den politiska gräddan i Washington. Detta talar för frifräsaren Trump, få tror att en insyltad veteran som Clinton ska förändra speciellt mycket.
Trump knappar in, 3-2 till Clinton

7.Startsträckan

Trump säkrade sin seger i primärvalen snabbare än Clinton, som fick kämpa mot populäre Bernie Sanders in i det sista. Det gjorde att Trump snabbare kunde komma igång med den verkliga presidentvalskampanjen och försöka locka över bittra Sanders-anhängarna från den demokratiska sidan.
Trump kvitterar. 3-3

8.Minoriteterna

Trump har lågt stöd bland kvinnor och minoritetsgrupper. Han har gjort både rasistiska och kvinnofientliga uttalanden vilket gör tydliga avtryck i undersökningarna. Clinton har arbetat hårt för att vinna röster bland kvinnor och besegrade Sanders med bred marginal i områden med stora afro-amerikanska väljargrupper. Detta har lett till att Clinton har ett historiskt stort stöd i flera av dessa väljargrupper.

Plus för Clinton. Slutresultat: Clinton-Trump 4-3.

Läs mer »
Anklagad går in i rättssal

Diskriminering i rättsfall ett allvarligt problem

I rätten ska alla bedömas lika, oavsett bakgrund, ras, ålder kön eller religion. Det är tanken, men fungerar det svenska rättssystemet på ett rättvist sätt, exempelvis i samband med en misshandel som går hela vägen till rättegång?

Långt ifrån alltid, är den nedslående slutsatsen efter den rapport som Brå sammanställde för några år sedan. Rapporten visar att förutfattade meningar och oflexibla arbetssätt skapar en hel del etniskt grundande orättvisor inom Sveriges rättsväsende.

Kränkande behandling från poliser

På senare tid har flera fall där poliser uppträtt på ett kränkande sätt, med rasistisk jargong och kränkande attityder, mot utlandsfödda. Men enligt Brås rapport så går problemen djupare än så. Det finns processer som inte syns på ytan med ändå får allvarliga följder.

Exempel på det är att personer med bakgrund i andra länder, det kan handla om Nordafrika eller Mellanöstern, inte får samma möjligheter att komma till tals eller att man uppfattas som mindre trovärdig. Grovt uttryckt: Om en förortskille med ursprung i Libyen slåss med en svensk man från en medelklassfamilj på Söder är det förortskillen som ses med större misstänksamhet och löper därmed större riska att dömas för misshandel.

Beställdes av regeringen

Rapporten, som beställdes av Regeringen, visar på förutfattade meningar som styr domstolarna i riktningar som inte alltid är baserade i fakta. Några exempel är att det kan finnas en tro att vissa etniska grupper hör ihop med vissa typer av brott, till exempel misshandel eller våldtäkter. En annan förekommande föreställning bland rättsväsendets företrädare är att vissa grupper alltid nekar till brott, oavsett om de är skyldiga eller ej.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är också av största vikt om man är inblandad i ett rättsfall. Studien visar att många polisförhör har genomförts utan tolk, trots att det har varit uppenbart att det behövts. Det finns även fall där hela domstolsförhandlingen genomförts utan kvalificerad tolk. Brå påpekar att risken är stor för missförstånd vid dessa tillfällen – något som riskerar att minska rättssäkerheten.

Samstämmiga slutsatser

Slutsatserna i rapporten från Brå är samstämmiga och kommer till liknande slutsatser som många liknande studier som har gjorts utomlands. Att personer med minoritetsbakgrund missgynnas är numera välbekant

I rapporten föreslås ett antal åtgärder som kan vidtas för att åtgärda denna typ av orättvisor. Här är några av dessa punkter:

  • Satsa på att rekrytera personer med utländsk bakgrund till rättsväsendet
  • Utbilda olika aktörer inom rättsväsendet inom dessa frågor
  • Höj statusen för tolkar inom rättssystemet
  • Se över de kriterier som man använder vid olika beslut inom rättsväsendet
  • Samarbeta närmare med organisationer som företräder personer med utländsk bakgrund.
Läs mer »
Kvinnlig frisör med kund

Diskriminering vanligt hos frisören

Sedan 2005 är det förbjudet att sätta priser baserat på kundens kön. Trots detta är det fortfarande vanligt med olika priser för dam- och herrklippning hos frisörer.

Enligt DO får frisörsalonger inte ha olika pris för kvinnor och män för samma behandling, som till exempel klippning. Det finns inget lagligt krav på enhetstaxa, men prissättningen för inte utgå från kön. Att ta olika pris för olika hårlängder och hur lång tid behandlingen tar är dock okej. Hur prissättningen går till hos frisörer är dock ofta ganska otydligt, i alla fall kundens perspektiv.

Vanligt med olika priser

Trots detta är det fortfarande många frisörer som sätter pris baserat på kön. Ett exempel är i småländska Nybro, där Angelica Arendell enligt SVT skulle klippa sig hos frisör för första gången på länge efter att ha klippt sig själv kort med trimmer i många år. Men när hon bokade tid så upptäckte hon att många salonger har olika klipptider för kvinnor och män.

Många frisörsalonger har självklart samma pris för både kvinnor och män, dock långtifrån alla. Arendell är upprörd över den så utbredda diskrimineringen.

  • Varför ska kvinnor betala mer? frågar hon sig.

Enligt branschorganisationen Sveriges frisörföretagare är det viktigt att frisörer på ett tydligt sätt visar vad som ingår i priset när man marknadsför dam- och herrklippning.

Har historiska rötter

Vd:n Ted Gemzell säger att skillnaden har historiska rötter – ”så har man alltid gjort”. Han säger att Sveriges frisörföretagare rekommenderar sina medlemmar att komplettera marknadsföringen med information om hur lång tid klippningen tar och hur mycket tid som går åt. På det sättet kan man försvara en eventuell prisskillnad på ett sakligt sätt. Han säger även att det borde gå bra för en kvinna att beställa en herrklippning.

En del fall av diskriminerande prisskillnader hos frisörer har DO-anmälts, men det är sällan fallen går vidare till prövning.

Trots mot denna form av diskriminering är det inte bara hos frisören som priserna skiljer sig för kvinnor och män. En tidigare studie visade till exempel att Tescos rosa engångshyvlar är dubbelt så dyra som de blå. Levis jeansmodell 501 var  genomsnitt 46 procent dyrare för kvinnor. Skönhetsprodukter och deodoranter är i snitt hela 39 procent dyrare för kvinnor.

Läs mer »
spelare och publik under fotbolls-em

Fotbolls-EM är en fest – men hur arrangerar man ett hållbart mästerskap?

Nu har fotbolls-EM i Frankrike kört igång. Bortsett från terrorhotet, som ligger som ett ständigt orosmoln över alla stora evenemang i dessa oroliga tider, så är mästerskapet inte omgärdat av några större skandaler.

Annat har det varit med andra mästerskap på 2000-talet. Ett exempel OS 2008, som utspelades i diktaturens Kina. Ett annat är fotbolls-VM i Qatar 2022. Att fotboll ska spelas i öknen under sommarmånaderna väckte frågor om hur det egentligen gick till när Qatar utsågs till arrangör. Skandalerna kring alla förolyckade gästarbetare som arbetar för att få allt på plats till turneringen har inte gett mästerskapet ett bättre rykte. Den utbredda korruptionen i de stora internationella idrottsförbunden (se bara på alla skandaler kring internationella fotbollsförbundet, Fifa) har inte ökat förtroendet för att internationella mästerskap arrangeras på ett etiskt och hållbart sätt.

Men hur arrangerar man ett stort mästerskap under sjysta villkor? Några av de största idrottsförbunden, bland annat Svenska Fotbollsförbundet och Riksidrottsförbundet, skrev nyligen en debattartikel tillsammans med facket (bland annat LO och Handels) där man lade fram tankar om hur man ska arrangera ett stort mästerskap på ett sätt som inte smutsar ner idrottens rykte ytterligare.

Här är fem punkter som sammanfattar den gemensamma planen:

  • Uppbyggande och genomförande av mästerskap och andra stora evenemang i Sverige ska göras på så vis att det är långsiktigt hållbart ur flera perspektiv: socialt, ekonomiskt, etiskt, tillgängligt samt klimat- och miljömässigt.
  • Internationellt beslutade riktlinjer ska vara vägledande för alla som är engagerade i de stora evenemangen. FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s åtta kärnkonventioner hör till dessa grundläggande riktlinjer.
  • Alla leverantörer av varor och tjänster till mästerskapet ska följa svenska kollektivavtal när arbetet görs i Sverige. Företag som producerar hallar och andra anläggningar, utrustning, kläder eller tillhandahåller tjänster ska följa ovanstående principer för att säkra rimliga och mänskliga arbetsvillkor i hela produktionskedjan.
  • Idrottsrörelsen och fackföreningsrörelsen bör gemensamt verka för att man i alla led ska följa de beslutade riktlinjerna om mänskliga rättigheter. Man måste dessutom ställa krav på att alla arrangörsländer och samarbetspartners/leverantörer följer dessa riktlinjer.
  • Sist men inte minst slår man fast att man utifrån dessa punkter fortsätter att arbeta tillsammans för öka kunskaper om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Detta kan man göra genom kontakter med specialförbundens företrädare, lagledare, utövare och andra. Genom kurser, workshops och annat informationsmaterial kan man öka kunskaperna om mänskliga rättigheter även i idrottsvärlden.
Läs mer »
kvinnlig chef med kollegor i bakgrunden

Fler kvinnliga chefer – Men det är mycket kvar att göra

Det blir vanligare med kvinnliga chefer. Men även om utvecklingen går framåt ur jämställdhetssynpunkt så går det långsamt. Exempelvis uppger så många som var femte ung kvinna i ledarskapsposition uppger att de har blivit könsdiskriminerade. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat markant ända sedan kvinnorörelsens starka framfart på 1970-talet.

Tydliga siffror

Siffrorna är tydliga: I dag är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. På chefsnivå ser det dock lite annorlunda ut. I samtliga sektorer på arbetsmarknaden är kvinnor underrepresenterade bland chefer. Detta gäller faktiskt även landsting och kommuner, där över hälften av cheferna är kvinnor. Bland den totala arbetskraften i det offentliga är kvinnor i stor majoritet, vilket gör att de trots allt är underrepresenterade på chefsnivå även här.

I den privata sektorn är kvinnor fortfarande i klar minoritet bland cheferna, och snedrepresentationen blir större ju högre upp i hierarkin man kommer. Tittar man på hur det ser ut på vd-nivå i börsnoterade bolag så är det ”business as usual”, där är bara 5,6 procent kvinnor.
Tendensen är trots allt på väg åt rätt håll. Räknar man in lägre chefer i statistiken, som Svenskt Näringsliv gjort i en undersökning, så är skillnaden mellan antalet manliga och kvinnliga chefer bara två procent. Dessutom sker nyutnämningar av chefer i det privata näringslivet i dag i lika stor utsträckning bland kvinnor som män, enligt undersökningen.

Kvinnliga chefer ofta diskriminerade

Långt ifrån allt är dock frid och fröjd. Bland de mest alarmerande siffrorna är att var femte ung kvinna i chefsposition anser sig ha blivit könsdiskriminerad, enligt en undersökning genomförd av Ledarna. Dessutom är det vanligare att manliga chefer siktar på att klättra högre i chefshierarkin. Av de kvinnliga cheferna vill 28 procent av kvinnorna ha en högre position. Bland manliga chefer är motsvarande siffra 36 procent, enligt Ledarnas undersökning.

Svårt att uppnå balans

Att nio av tio vd:ar i de större börsbolagen är män beror inte på att kvinnor inte vill göra toppkarriär, enligt Landberg. Snarare beror det på att många chefsuppdrag gör att balansen mellan arbete och familj blir svår att uppnå, att ersättningen inte är i nivå med det stora ansvaret och att det saknas tydliga karriärvägar och kravspecifikationer. Gamla normer och könsroller spelar givetvis också en stor roll.

– Det är synd. Det blir ett väldigt stort kompetensslöseri när man rekryterar chefer. Man missar bland annat kvinnor, men också flera andra grupper. De man rekryterar är, i princip, vita män. Kanske behöver synen på kompetens breddas, säger Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Ledarna i en intervju i Svenska Dagbladet.

Läs mer »
Bokomslag Pippi i Söderhavet

PK-böcker – Bör vi censurera eller föra samtal?

Lööf-diskussionen sätter en svår fråga i fokus

På senare år har debatten gått hög – ska man ändra i gamla klassiska barn- och serieböcker där det uttrycks värderingar och åsikter som har blivit föråldrade? Det kan handla om mer eller mindre öppen rasism, brist på moderna kvinnobilder eller synen på homosexualitet.

Några exempel som har varit uppe på senare år är fallet där Tintin i Kongo, som framställer afrikaner på ett stereotypt och rasistiskt sätt, togs bort från hyllorna på ett bibliotek i Stockholm. Ett annat är barnboken ”Lilla Hjärtat”, där många tog illa vid sig av huvudpersonens black face-liknande uppsyn. Ett äldre fall är när Pippi Långstrump i senare upplagor av Astrid Lindgrens ”Pippi i Söderhavet” inte längre kallar sin pappa sjökaptenen för ”negerkung”.

Senast i raden av kontroversiella barnböcker rör den populära serietecknaren Jan Lööf, som tecknat och skrivit sina egensinniga serier, både för vuxna och barn, sedan 60-talet. Lööfs serier har fått en hel del kritik redan tidigare, inte minst för bristen på kvinnliga karaktärer. Pojkar och män, grabbar och gubbar, men är det en kvinna med i en av Lööfs böcker så är det i de flesta fall en mamma, i en liten biroll.

Men det som har fått den senaste debatten runt Lööf att blossa upp är hans böcker ”Morfar är sjörövare” och ”Ta fast Fabian”. Lööfs förlag Bonnier Carlsen ska se över böckerna eftersom de har hittat ”stereotypa skildringar av andra kulturer” i dem. Den elaka sjörövaren Omar och gatuförsäljaren Abdullah i ”Morfar… ” och några svarta jazzmusiker i ”Fabian” är några av de karaktärer som anses vara föråldrade.

Hävdar att böckerna har stoppats

Jan Lööf å sin sida hävdade nyligen när han intervjuades i DN att förlaget har ställt ett ultimatum: ”Rita om böckerna, eller så kommer de inte att ges ut längre”. Lööf säger sig ha gjort ett försök att teckna om en av böckerna, men tyckte inte att det fungerade och väljer att ”lägga ner” nya upplagor av böckerna. Förlaget hävdar å sin sida att inget beslut är taget, att diskussionen fortgår.

Det är verkligen ingen lätt fråga. Att Lööf tycker det är svårt att teckna om en gammal bok kan man kanske förstå, det är ett större ingrepp än att bara byta ut ord som ”negerkung” i en Pippibok. Å andra sidan är det just vad Richard Scarry gjorde. Scarry skrev under en lång tid de populära Sysselstad-böckerna, som ofta kritiserades för stereotypa bilder av bland annat kvinnor. Scarry tog åt sig av kritiken och uppdaterade böckerna kontinuerligt för att de skulle hänga med i tiden.

Jonas Gardell har också en poäng när han i en artikel i Aftonbladet framhåller att det inte är någon självklarhet att gamla böcker ges ut på nytt, det är helt och hållet förlagets beslut.

Just i fallet Lööf, och populära barnböcker generellt, kanske resonemanget haltar lite. Bra barnkultur går att sälja om och om igen till nya generationer på ett annat sätt än mer tidsbunden vuxenlitteratur. Att McDonalds nyligen skickade ut en av Lööfs böcker i en jätteupplaga tyder på att intresset fortfarande finns.

Känsligt med kultur för barn

Att det handlar om barnlitteratur gör det hela mer känsligt också. Barn med ursprung från andra kulturer ska inte behöva utsättas för rasism och stela stereotyper, det är nog de allra flesta överens om. Även om det självklart finns de som skriker om ”PK-censur” också.

Det går kanske att hitta en gyllene medelväg. Varför inte ett förord där Lööf eller förlaget förklarar att boken är gjord i en annan tid och därför bör läsas med många nypor salt och helst i en vuxens sällskap? Eller kanske en ”parental advisory”- varning i stil med de som infördes i den amerikanska musikindustrin på 80-talet, för att varna för svordomar och annat snusk?

Det skulle vara en ”win-win-situation”. Förlaget skulle klara sig från anklagelser om PK-censur och fina serieböcker (trots allt) skulle få fortsätta leva.

Lööf å sin sida skulle slippa rita om sina gamla böcker och få extra fart på försäljningen. För alla vet ju hur det gick med hiphop- och hårdrocksskivor som fick en PA-stämpel på 90-talet: de sålde bättre än nästan allt annat i skivhyllorna.

Läs mer »
kvinna putsar fönster i gula handskar

Är städbranschen en fattigdomsfälla?

Det finns idag många röster som talar om att städbranschen är en av de branscher där man betalar sina anställda sämst löner. Städbranschen har blivit något av en fattigdomsfälla där rik överklass betalar struntsummor till fattiga arbetare med dåliga eller obefintliga avtal. Utöver låga löner talas det även om hur tungt och påfrestande städyrket är och det finns idag ett fåtal initiativ som tas för att försöka förbättra de generella förhållandena för städare i Sverige. Självklart finns det undantag och man kan skönja en försiktig optimism i branschen där antalet firmor som betalar ut skäliga löner enligt skäliga avtal sakta men säkert ökar i antal.

Mycket svartjobb i städbranschen

Ett av de största problemen med städbranschen är att det sedan länge har varit vanligt förekommande med svart arbetskraft. Detta försökte regeringen komma åt genom införandet av RUT-avdraget och visst har avdraget minskat andelen svarta städjobb men det är fortfarande långt kvar till regeringens mål om en helt ”vit” städbransch. Dock kan man även här se att det går mot ljusare tider och andelen seriösa firmor som betalar vita löner ökar stadigt. Ju fler av städfirmorna som betalar ut vita löner till sina anställda, desto större chans har man att höja statusen för städbranschen som helhet och därmed öka lönenivån.
dammsugarmunstycke på trägolv

Typiskt ”kvinnoyrke?”

Städyrket är ett yrke som är oerhört påfrestande för kroppen och det utövas ofta på obekväma arbetstider samt med lång resväg för de anställda. Detta är någonting som bör synas i lönebeskedet så att de som utför det tunga jobbet blir ordentligt kompenserade. Dock är det idag alldeles för vanligt med löner under avtalsenlig nivå. Genom bättre löner och bättre avtal kan statusen för städyrket höjas och hjälpa till att öka respekten för yrken inom hushållsbranschen som helhet. Idag tjänar en städare i snitt knappt två tredjedelar av vad en byggarbetare eller elektriker tjänar, detta trots att städyrket är minst lika slitsamt som båda dessa yrken. Detta beror till viss del på att det är ett ”kvinnoyrke” då yrken som främst utförts av kvinnor traditionellt har haft lägre lönenivåer än de yrken som anses som typiskt manliga. Detta är även något som speglas i samhället som helhet där kvinnornas löner fortfarande ligger på en mycket lägre nivå än männens. Att höja statusen för städbranschen och andra kvinnodominerande branscher är ett bra sätt att angripa det problemet så att vi en gång kan få rättvisa löner i hela samhället.

Kollektivavtal garanterar skälig ersättning

Det finns dock många städfirmor som idag är anslutna till ett kollektivavtal och som betalar rimliga löner till sina anställda. Detta är någonting som bör lyftas fram mer så att kunderna har möjlighet att välja etiska städfirmor där man vet att de anställda får de förmåner och den ekonomiska ersättning som de förtjänar. Då pratar man inte om en minimilön utan en skälig lön som står väl i paritet gentemot andra löner för liknande yrken.

Förhoppningsvis väljer fler och fler kunder att använda sig av seriösa städfirmor som tar lite mer betalt för arbetet, men som på grund av detta kan betala sina anställda skäliga löner. Ju fler som väljer dessa firmor, desto större chans finns det att hela branschens lönenivåer kan höjas till rimliga nivåer i hela landet.

Läs mer »
tjej mekaniker

Tufft för tjejer som vill bli mekaniker

Utmana könsrollerna! Så lyder idag uppmaningen till många unga kvinnor som är på väg ut i yrkeslivet. Men trots att allt fler söker sig till de traditionellt mansdominerade gymnasieprogrammen så blir nästa steg tufft – inom många branscher tvekar man fortfarande att anställa kvinnor.

Ett av de mest mansdominerade yrkena i Sverige är fordonsmekaniker. Få kvinnor utbildar sig och av dem är det färre som får jobb efter utbildningen – om man jämför med män med samma utbildning. Inom fordonsbranschen är arbetskraften fortfarande till 99 procent män, trots att antalet kvinnliga elever på fordonsprogrammet ökat mycket under senare år.

kvinnliga mekaniker på rally

Traditioner och fördomar

Anledningen till detta är en stark tradition – och en hel del fördomar. Fordonsindustrin har alltid varit en manlig domän, och det finns många som ännu idag inte vill anställa kvinnor. Branschen är konservativ och bilden av en mekaniker är en man. Dessutom är det något av ond cirkel, då flera undersökningar visat att många kvinnor skräms bort av mansdominansen. Det är inte lätt att vara ensam tjej bland 500 killar. Det är en väldigt manlig miljö. Många orkar inte med alla skämt och den tuffa jargongen och söker sig vidare i arbetslivet.

Hur ser då framtiden ut hur, kommer tjejer som gillar att mecka med bilar att få jobb? Jo, det finns en ljusning. Idag är det till exempel många företag som prioriterar att ta emot kvinnliga praktikanter och antalet kvinnor som utbildar sig på fordonsprogrammet ökar för varje år.

Läs mer »
flicka med mamma vid dator

Barnets bästa ska alltid vara i fokus

En skilsmässa är ofta en uppslitande process med mycket starka känslor i omlopp: svek, ilska, sorg, bitterhet – men också hopp om framtiden. Att båda parter visar tolerans för den andres synpunkter och vilja är av största vikt för att separationen inte ska skapa alltför djupa sår. Inte minst gäller det frågor som rör barnen. Viktigt för de separerande förädlarna att tänka på, oavsett det gäller vårdnad, boende eller omsorg, är att man alltid ska ha barnens bästa i fokus. Familjerätten är också tydlig på den punkten.

När det gäller vårdnaden så handlar det om vem som har rätt att ta de viktiga besluten som rör barnets liv. Val av skola, sjukvård och andra betydelsefulla saker i barnets liv.

Familjerätten utgår från att barnets bästa är att ha kontakt med båda barnen. Är föräldrarna gifta så blir både vårdnadshavare direkt vid födseln. Är föräldrarna sambos så krävs ett speciellt intyg, om det inte finns kommer barnets mor att få ensam vårdnad.

Dåligt samarbete kan leda till rättsprocess

I de fall då förädlarnas samarbete är så dåligt att de inte kan komma fram till beslut i viktiga frågor, så kan en domstol få ta beslutet om ensam vårdnad för en förälder. För att det ska bli en överflyttning av vårdnad så krävs det att en vårdnadshavares olämplighet ska att gått ut över barnet.

Barnets boende ska inte sammanblandas med vårdnaden. Barnet kan bo växelvis hos de båda föräldrarna eller i olika tidsbestämda perioder. Var barnet bor påverkas självklart också av boendesituationen, närhet till skola och vänner med mera.

Har föräldrar med gemensam vårdnad svårt att komma överens så kan man söka samtalshjälp hos socialtjänsten för att försöka nå en överenskommelse den vägen. I värsta fall kan det hamna i tingsrätten, men då bör man ha kontakt med en jurist som kan hjälpa till att hitta en annan lösning. Juridisk hjälp kommer också att behövas för att barnets intresse ska kunna bevakas i rätten.

Barn har rätt till kontakt med båda föräldrarna

Föräldrabalken slår fast att alla barn rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Hur barnets rätt till kontakt ser ut beror helt på barnets och familjens situation. Ålder, skolgång och personlighet är faktorer som spelar in. Det viktiga är att kontakten anpassas efter barnets behov.
Även i frågor om umgänge så brukar det i första hand ordnas ett samarbetssamtal hos socialtjänsten, där föräldrarna ska få hjälp att komma överens. Om en överenskommelse inte kan nås så återstår bara den rättsliga vägen, där man i ett tidigt skede bör ta hjälp av en jurist, som kan hitta lösningar och se till att barnets eller barnens intressen inte glöms bort.

Om barnet behöver kontakt med andra anhöriga, exempelvis syskon eller far- eller morföräldrar, så är det endast socialtjänsten som kan väcka talan till tingsrätten.

Läs mer »