Dibbuk.se

Alla inlägg av: admin

Kan konflikter kring dolda fel i hus förhindras?

Många husköp slutar inte enligt planerna. De allra flesta husköp i Sverige sker enligt konstens alla regler och där både köpare och säljare till syvende och sist är nöjda med den avslutade affären. Men, det finns alltså de husköp som inte gör det. inte sällan så handlar detta om något typ av fel som man som köpare upptäcker efter en tid i huset – ett fel som kostar pengar att korrigera och där man vill att säljaren ska ta den kostnaden. Av förklarliga skäl så brukar en säljare sällan frivilligt göra så – och vem kan klandra denne egentligen?

I dessa fall har en konflikt kring dolda fel inletts. Vi kan direkt säga följande: det är ingen lätt sak att lösa. skulle du ha oturen att hamna i en sådan process där du vill hävda dolda fel i det hus du köpt och få säljaren att betala ersättning så bör du per omgående kontakta en kunnig jurist inom området som kan bistå dig. Det ger dig större möjligheter att vinna.

Det bästa sättet att undvika en konflikt kring dolda fel i hus dock: det är att undvika fallgropar. Många tar nämligen för givet att alla fel är säljarens ansvar. Har en matta slugt placerats över en spricka i parketten så är det inte säljarens ansvar att reparera parketten i efterhand – det är du som som borde ha lyft på mattan och upptäckt problemet innan kontraktet skrevs. Det vill säga – en köpare har nästan ett större ansvar i att upptäcka fel och brister innan köpet.

En besiktningsman kan förhindra onödigt lidande

Och, för att göra så krävs det också professionell hjälp. Att anlita en besiktningsman är en av de stora nycklarna kring dolda fel. Märk väl – han kanske inte upptäcker alla fel på huset, men däri ligger också pudelns kärna: han upptäcker de fel som går att se vid en noggrann besiktning.

En besiktningsmans ser de fel som han förväntas upptäcka. Han kan även ge utlåtanden som rör husets ålder och allmänna skick; det kan kanske inte uteslutas att ett tak kommer att gå sönder i framtiden om detta tak är väldigt gammalt

Han kan även ge utlåtande kring förväntade fel – om taket inte är bytt på 50 år så kommer ett byte förmodligen att krävas. Förväntade fel utgår från huset ålder och skick – går taket, som vi hade som exempel, sönder så kommer du troligen inte att kunna hävda att det är dolt fel; där är det mer av ett förväntat sådant.

Dolda fel däremot – de är vare sig förväntade eller upptäckbara för en besiktningsman. Ett exempel på ett sådant kan handla om ett nyrenoverat badrum där en fuktskada uppkommer efter en kortare tid – något som beror på att fuktspärren är undermålig eller felaktigt ditsatt. Detsamma gäller om säljaren satt spotlights i taket och där dessa placerats rakt in i isoleringen med en mindre brand som följd. Sådana saker går inte förvänta sig eller upptäcka.

För att vara på den säkra sidan och för att ha lagen på sin sida så måste alltid huset undersökts innan köpet. Se till att anlita en besiktningsman. Kostnaden är låg och värd att betala för att slippa framtida problem.

Läs mer »

Samarbetsproblem som skäl vid vårdnadstvist är konfliktdrivande

År 2007 så kom en dom i Högsta Domstolen där man gav mamman ensam vårdnad om barnen vid en vårdnadstvist. Inget häpnadsväckande med det kanske – det var snarare skälet som angavs som fick många att rycka på ögonbrynen. Det som gjorde att man gav mamman ensam vårdnad i denna vårdnadstvist var att pappan hade uppvisat samarbetssvårigheter.

Exempel på detta gavs och handlade om att pappan vid upprepade tillfällen hade försvårat vid hämtning och lämning av barnen, att han inte hört av sig och att han i största allmänhet verkade göra sitt yttersta för att göra livet surt för sin förra partner.

Innan denna dom så kom ensam vårdnad nästan enbart av skäl som exempelvis missbruksproblematik, kriminalitet, grav psykisk sjukdom, risk för kidnappning, våld i hemmet och andra liknande, och starka, skäl.

En förändring har skett och det många pekar på är att samarbetsproblem som skäl till varför ensam vårdnad kan tilldelas vid en vårdnadstvist följande: det är ett konfliktdrivande skäl. det som styrker denna åsikt är att antalet vårdnadstvister ökat ganska markant sedan 2007 och fler har alltså – kan man förmoda – sett att den förre partnern har svårigheter att samarbeta och att han/hon därmed inte är lämplig som vårdnadshavare.

Hur dömer man vid en vårdnadstvist?

Man ska veta att man, från statens sida, ser att gemensam vårdnad är den bästa lösningen även efter en skilsmässa. Finns det inte synnerligen starka skäl till varför den ena föräldern ska ha ensam vårdnad så kommer alltså gemensam vårdnad att vara det alternativ som rätten ser som allra bäst.

Dock: ser man lite intressant statistik kring hur en vårdnadstvist brukar sluta – och där inte gemensam vårdnad blir utfallet – så är det i många fall mamman som får vårdnaden. Närmare bestämt – statistik från 2014 – så handlar det om hela 77% av fallen.

Det gör naturligtvis att många pappor ger upp på förhand och att många mammor kan se att en vårdnadstvist kan stänga ute pappan från att fatta beslut avgörande för barnens framtid. Vi skulle dock inte vilja ta det så pass långt. Har man ett bra ombud och stark bevisning i övrigt så kan man som pappa vara relativt lugn vid en vårdnadstvist. Man dömer alltid med barnets bästa i åtanke; något som klart och tydligt innebär att båda föräldrarna ska ha lika stort ansvar och delaktighet i beslut som gäller barnets framtid.

Men, trots det: visst finns det skäl till viss oro. Att samarbetsproblem går att ange som skäl till varför man söker ensam vårdnad har definitivt inte enbart varit av godo. Dock så ska vi även peka på att beslutet i Högsta Domstolen kom av en anledning också: genom detta prejudicerande beslut så blev en del olämpliga vårdnadshavare också bedömda som just olämpliga.

Här kan du läsa mer om vårdnadstvister.

Läs mer »

Amorteringskravet – Slår hårdast mot storstäder

År 2016 infördes amorteringskrav på alla nytecknade bolån. Det var ett förslag som väcktes av Finansinspektionen och som, efter vissa korrigeringar, infördes juni detta år. Även om reglerna är exakt lika var än man bor i landet så gör det ändå stor skillnad mellan olika städer. Detta inte minst gällande reglerna kring tilläggslånet.

Tilläggslån till badrumsrenovering

Tilläggslån innebär att bolånet höjs. Då kan låntagaren välja mellan att antingen betala av hela denna summa på tio år eller baka ihop det med bolånet. Men bakas det ihop så gäller amorteringskravet på totalsumman vilket kan skapa stora skillnader i månadskostnaden. Det är här som det skiljer stort mellan städerna runt om i Sverige. En jämförelse mellan bostadspriserna i Salem och Örebro visar detta.

En person som bor i Salem betalade i oktober 2017 i snitt ca 31 000 kr per kvadratmeter. En lägenhet på 100 kvadratmeter skulle därmed kostat 3 100 000. Om belåningsgraden hos familjen inte är över 50% behöver inte amortering ske. Men om en badrumsrenovering sker kan ett tilläggslån behöva tecknas på 250 000 kr. Innebär detta att belåningsgraden går över 50% måste hela bolånet amorteras med 2% varje år dvs. 72 000 kr per år. Alternativt betalas badrumsrenovering av på 10 år vilket innebär ca 24 000 kr per år. Med tanke på de höga bostadspriserna i Salem är det många som har hög belåningsgrad och därmed kan hamna i liknande situationer.

Jämförs Salem mot att en badrumsrenovering sker i Örebro så är det en stor skillnad. Samma storlek på bostad kostar i Örebro i snitt 1,9 miljoner. Det innebär därmed en lägre kostnad på ca 30% om amortering skulle ske på hela beloppet.

Vad händer vid 85% belåning?

Som visas ovan är bostadspriserna mycket höga i Salem (och andra delar av Stockholm). Att låna pengar till en badrumsrenovering kan även innebära en mycket förhöjd månadskostnad. Men det krävs även att det finns utrymme att höja bolånet för att finansiera renoveringen av badrummet. Är belåningsgraden 85% är bostaden fullt belånad. Det är inte ovanligt i Stockholm just på grund av de höga bostadspriserna.

Lösningen för många blir därmed att teckna ett privatlån för att kunna renovera. Det skapar en betydligt högre räntekostnad än om bolånet hade kunnat användas. Framförallt skapar det en högre belåningsgrad och skuldkvot vilket är riskfaktorer för den egna ekonomin.

Med exemplet ovan visas därmed att amorteringskravet tydligt slår hårdare mot personer i storstäder än i Örebro. Detta inte minst om ett tilläggslån behöver tecknas, alternativt privatlån tecknas, för att ha råd med badrumsrenovering eller annan större renovering.

Läs mer »

Att få hjälp med ett asylärende

Det finns flera olika anledningar till att människor söker sig till Sverige från andra delar av världen. Det kan till exempel handla om våld, svält, politisk förföljelse eller svält. I stora delar av världen är det oroligt att leva och många söker sig därför till Sverige och många andra länder i Europa (och över hela världen) för att leva tryggare.

Det är dock inte alla människor som får uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige. I första hand är det Migrationsverket som avgör detta, men om ett beslut överklagas är det inte dem som bestämmer längre. En asylsökande kan, med hjälp av en asyladvokat, överklaga och få ärendet prövat i migrationsdomstolen.

Även beslutet från migrationsdomstolen kan överklagas, och fallet går då till Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Det är endast Kammarrätten i just Stockholm där dessa fall prövas, oavsett om det var migrationsdomstolen i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Luleå som prövade fallet först.

Asylrätt som rättsområde

Det finns många jurister som specialiserar sig mot asylrätt och att hjälpa till i dessa ärenden. Ofta är de asyladvokater, men det går givetvis att fokusera på asylrätt som rättsområde utan att vara just advokat.

Många anser att Migrationsverket, och andra berörda myndigheter för den delen, inte alltid tar hänsyn till vissa faktorer och den asylsökandes enskilda personliga förhållanden. Det är en asyladvokats uppgift att ta tillvara på den enskildes intressen om ett beslut överklagas eller om något inte har gått rätt till.

Asyladvokat kan hjälpa med överklagan

Om en asylsökande har fått avslag på en asylansökan finns möjlighet att överklaga. Detta om man till exempel anser att det finns avgörande detaljer som inte tagits upp i ansökan, eller om annan viktig information har förbisetts. Normalt har man 21 dagar på sig att överklaga beslutet till Migrationsverket, som är den första instansen.

Om Migrationsverket anser att det inte finns skäl att ändra beslutet skickas ärendet vidare till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen hör till förvaltningsrätterna, vilka det finns fyra stycken av i landet (i Stockholm, Luleå, Malmö och Göteborg). Det är också i det här skedet som en asyladvokat kan anlitas för att hjälpa till med ärendet.

Kan överklagas fler gånger

Om även migrationsdomstolen anser att den asylsökande ska få avslag kan fallet överklagas ytterligare en gång, då till Migrationsöverdomstolen i Stockholm. Migrationsöverdomstolen i Stockholm prövar långt ifrån alla fall, och det kan krävas särskilda omständigheter för att de ska ta upp fallet.

Om även Migrationsöverdomstolen i Stockholm anser att ett avslag ska gälla, eller om de inte ens prövar fallet, kan ett beslut om utvisning ske. Normalt gäller ett beslut om avslag i fyra år, men läget i världen ändras hela tiden och det kan för vissa finnas skäl att söka igen, tidigare än så.

Läs mer »

Behöver du hjälp av en fastighetsjurist?

Det är vanligt att såväl privatpersoner som företag behöver hjälp av en fastighetsjurist. Det kan till exempel handla om att man har problem med sin hyresvärd, eller att fastigheten kan anses vara undermålig på ett eller att annat sätt. Särskilt vanligt är det kanske i Stockholm, som är en stor stad med en stor hyresmarknad – både vad gäller första- och andrahandskontrakt.

Behovet av en fastighetsjurist kan vara särskilt stort i Stockholm och andra större städer

I just Stockholm kan behovet av en fastighetsjurist vara särskilt stort eftersom trycket är hårt på marknaden, och att många privata uthyrare därför sätter höga hyror på sina bostäder. Det här är reglerat, och den som hyr ut sin hyresrätt i andra hand får inte sätta hur höga hyror som helst. En fastighetsjurist kan då hjälpa dig med att få din hyra reglerad till en mer rimlig nivå.

Var på den säkra sidan när du ska hyra en bostad

När du ska hyra en ny bostad är det en god idé att noga besikta bostaden, gärna tillsammans med hyresvärden. Om det finns några brister är det viktigt att dokumentera dessa, så att det inte är du som blir betalningsskyldig för dessa. Att betala för skador, som en annan hyresgäst har åsamkat, är det nog ingen som vill.

Om du skulle upptäcka skador i efterhand, som inte du är skyldig till, kan du ta hjälp av en fastighetsjurist för att kommunicera med hyresvärden på bästa sätt. Om hyresvärden fortfarande anser att det är du som är betalningsskyldig för skadorna, kan du också få hjälp med att inleda en juridisk process mot värden.

Var noga med kontraktet

Innan du hyr en bostad bör du se till att vissa saker skriftliga. Det finns idag många olika mallar på nätet du kan skriva ut och använda dig av. Se bara till att dessa kommer från en bra och trovärdig källa, så att inga avgörande fel sker i kontraktet. Om du kommer bra överens med hyresvärden kan det, i stunden, kännas mindre viktigt att få allt på pränt. Tänk dock på att det här kan straffa sig senare, om hyresvärden vill säga upp dig, eller om du själv vill säga upp kontraktet.

Hyr du av någon du känner väldigt väl är risken säkerligen mindre att drabbas, men mellan vänner brukar man ändå rekommendera att skriva ett kontrakt. Hyr du av någon helt okänd i en större stad, till exempel Stockholm, är det av högsta vikt att ett utförligt kontrakt finns. Det bör bland annat innehålla dina månadskostnader och din uppsägningstid.

Läs mer »

Barnens rättigheter i Sverige enligt FN:s barnkonvention

Umgängesrätt, rätt till ett privatliv, skydd mot diskriminering och mer. Barn och ungdomar i Sverige skyddas inte bara av svenska lagar, utan även av internationella konventioner. Till exempel har Sverige skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention, just i syftet att skydda barnens rättigheter. Underskriften innebär att Sverige har förbundit sig att reglerna som överenskommits ska gälla samtliga barn och ungdomar över hela landet. Det finns 54 artiklar i konventionen, av vilka du kan läsa ett antal här.

Barnkonventionens artiklar

  • Barn och ungdomar ska vara skyddade mot diskriminering. Det innebär att de inte får behandlas sämre än andra av olika skäl.
  • Barn i fokus hos rättsväsendet. Myndigheter, politiker och domstolar ska alltid ha barnets bästa i fokus, i alla beslut. Ett exempel på något som tingsrätten lägger stor vikt vid är barnets umgängesrätt till båda föräldrar.
  • Uppfostran enligt mognad. I konventionen går att läsa att föräldrar ska behandla och uppfostra barnet så att det överensstämmer med hans eller hennes mognad och ålder.
  • Ska få säga sin mening. Det går också att läsa om barn och ungdomars rätt att säga vad de tycker och att få gehör för sin mening. Domstolar, myndigheter och andra ska lyssna till barn och höra deras önskemål.
  • Rätten till ett privatliv. Barn och ungdomar har rätt till ett privatliv. I praktiken kan detta innebära att föräldrar inte får läsa barnets brev eller dagbok.
  • Skydd mot våld. Barn ska skyddas mot våld i sitt hem. Föräldrar och andra vuxna som inte behandlar barnen på ett bra sätt ska de skyddas mot.
  • Umgängesrätt. I artikel 9.3 i FN:s konvention framgår det att barnets behov av umgänge med vårdnadshavare och föräldrar, alltså deras umgängesrätt, ska tillgodoses så långt det går. Umgängesrätt är något som det, som tidigare nämnt, tas stor hänsyn till vid t.ex. vårdnadstvister.

Mer om FN:s barnkonvention

Antalet länder som signerat och ratificerat konventionen är 195. Ratifikation innebär statschefen, eller annan ledare för landet, har förbundit landet att agera efter en överenskommelse, i det här fallet barnkonventionen. Exempel på ett av de länder som signerat konventionen, men inte ratificerat den, är USA.

Det finns fyra huvudartiklar i konventionen, 2, 3, 6 och 12. Dessa slår bland annat fast att barn har rätt att säga sin mening, att barnets bästa ska vara i främsta rummet, att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas samt att alla barn har samma grundläggande rättigheter. De stater som ratificerat konventionen rapporterar till FN:s barnrättskommitté, som är baserad i Genève.

Läs mer »

Hantverksbranscherna utesluter nyanlända

Hantverksbranscherna skriker efter personal, samtidigt som många nyanlända vittnar om att det är otroligt svårt att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Här finns det en enorm potential som inte tas tillvara. Hur kommer det sig?

Traditionella tankesätt

Hantverksyrken är ofta bundna till långa traditioner. Det krävs en viss utbildning och praktik för att man ska komma i fråga för en tjänst. Även unga som har utbildat sig i ett visst hantverksyrke på gymnasiet berättar att det kan vara svårt att hitta en praktikplats, trots att behovet av kunniga hantverkare ständigt stiger. Utan praktik blir man inte färdig i sitt yrke och kan därmed inte ge sig ut på arbetsmarknaden och söka de tjänster som faktiskt finns.

Givetvis kan man förstå hantverksföretagen på ett sätt då det kräver stort engagemang för att kunna ta sig an praktikanter och handleda dem – något som få hantverksmästare har tid med när de har fullt upp med jobb åt kunder. Att då ledsaga någon som är ny i yrket blir svårförenat med att hålla tempot uppe.

Här behövs det troligtvis en insats från olika branschorganisationer för att få bukt på problemen. Kanske skulle man kunna skapa system där två handledare delar på ansvaret för en praktikant och därigenom få tillräckligt med tid över för att även sköta sitt vanliga yrke. Det borde ligga i hantverksföretagens eget intresse att få in fler på arbetsmarknaden för att kunna utföra alla de jobb som faktiskt beställs.

Utländska utbildningar och erfarenhet är svåra att tillgodoräkna

För den som kommer från ett annat land kan det vara ännu svårare. Här kan det vara svårt att bevisa att man har de kunskaper som krävs, även om det handlar om en person med lång erfarenhet av ett visst yrke. En VVS-tekniker från Mellanöstern eller Afrika kan till exempel ha jobbat med andra kvalitetskrav, annan utrustning och annat material än vad som är standard i Sverige. Även om handgreppen sitter kan det behövas en hel del uppdateringar av kunskaperna för att de ska vara gångbara på den svenska marknaden.

Här bör det upprättas kompletteringsutbildningar där man ser till individen och anpassar utbildningen till vad de faktiskt redan kan. En parallell utbildning i svenska anpassad för yrket skulle säkerligen också vara till gagn.

Vad kan göras?

Att svara på vad som kan göras är inte helt lätt. Det är en komplex problematik där såväl skolor, yrkesverksamma och branschorganisationer måste komma samman för att hitta en gångbar linje.

Hur kan till exempel en målerifirma i Stockholm se möjligheterna och våga sig på att anställa någon som har arbetat med måleri i utlandet? Det måste finnas standardiserade tester och certifieringar som en person kan genomgå för att visa att hon eller han kan det som krävs för att utföra yrket. Om ett sådant system införs skulle det bli mycket lättare för nyanlända med yrkeserfarenhet att snabbt uppdatera sina kunskaper och sedan genomföra tester som visar att personen klarar att arbeta i yrket. Det skulle både hantverksbranscherna och den svenska arbetsmarknaden ha stor nytta av då det finns otroligt många där ute som sitter på både kompetens och erfarenhet.

Läs mer »

Arvsrätt gör en bodelning lättare

Alla har förmodligen någon gång sett en film, läst en bok eller kollat på tv om hur ett dödsfall förvandlas till en bitter kamp mellan de anhöriga som alla anser sig ha rätt till arvet. Detta ämne är nämligen alltid tacksamt att använda inom fiktionen då det har alla ingredienser att hålla en publik på helspänn – dödsfall, arvstvist, bråk och tårar – ämnet är som sagt vältäckt inom underhållningsbranschen.

Verkligheten ser dock lite annorlunda ut – tack och lov – och i Sverige har vi en speciell lag som reglerar vem som ska ärva vad vid ett dödsfall och denna går under namnet arvsrätt. I denna arvsrätt står det klart och tydligt hur arvet ska fördelas och här kan man säga att den närmaste familjen alltid har förtur. Avlider en man vars efterlevande familj består av en maka, två barn och några syskon så kommer denna arvsrätt att säga att barnen – kallad bröstarvingar – kommer att ärva efter den äkta makan. Därefter säger vår arvsrätt att de avlidne mannens egna syskon står på tur. Arvet lämnas dock inte ut med en gång utan först ser man till eventuella skulder och annat regleras innan man kan börja delningen.

Det korrekta ordet för allt detta är man delar upp ett dödsbo och detta dödsbo är alltså mannen. Delägarna i detta dödsbo är familjemedlemarna och dessa kan man likna vid aktieinnehavare med olika stora innehav där alltså makan – enligt vår arvsrätt – har flest delar.

Detta är en fullt normal familj och här blir alltså fördelningen av arvet heller inget problem om man följer vår svenska arvsrätt.

Arvsrätt tar ingen hänsyn till personliga känslor

Men – hur skulle det se om denna man hade ett annat barn med en annan kvinna och hur skulle vår arvsrätt fungera då? Jo, här skulle det bli lite annorlunda och här kommer vår svenska arvsrätt att säga att detta oäktenskapliga barn direkt ska ha rätt till sin del av dödsboet – utan att behöva vänta som de andra delägarna måste göra. Det finns alltså reglerat exakt hur varje delägare i dödsbo ska behandlas och det är också därför som vår arvsrätt är en absolut nödvändighet – man följer denna för att undvika de bråk vi nämnde ovan. Här ska man dock veta att bråk ändå kan uppkomma och att vår arvsrätt inte är helt vattentät och att den dessutom – i vissa fall – kan te sig ganska orättvis.

Vid ett dödsfall så blossar alltid stora känslor upp och det är dessa som ställer till det då man ska dela upp ett dödsbo – dessa känslor kan inte ens vår arvsrätt reglera och styra och det får man ha respekt för. Oavsett vem som avlider, vad denne lämnar efter sig och hur många som står inför att ärva så kommer det alltid att finnas någon som känner sig åsidosatt och negligerad.

Vår arvsrätt tar – tyvärr kan man tycka i vissa fall – ingen hänsyn till känslor eller personliga relationer. För att kunna belysa och stärka eventuella sådana så krävs det ett skrivet testamente från den avlidne. Först då kan man frångå vår svenska arvsrätt.

Läs mer »

Riskettan fyller ett behov

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett ganska lågt antal omkomna i trafiken per år. Vi räknar med att det handlar om ungefär 300 stycken dödsfall och om man jämför med exempelvis Ryssland – 26.000, Polen – 4500 eller Grekland – 1400 så kan vi fastslå att våra vägar får anses som relativt säkra att vistas på. Naturligtvis så säger inte dessa siffror hela sanningen; Ryssland har ju exempelvis betydligt fler människor än vad vi har i Sverige – men det säger ändå en del av hur vi ser på säkerhet i Sverige.

Dock; varje dödsfall i trafiken är att räkna som en förlust för samhället och det är också av den anledningen som vi i Sverige har den så kallad nollvisionen där vi aktivt jobbar mot att någon gång nå ett år där ingen omkommit som en följd av trafikolyckor. Här spelar naturligtvis vägar och säkerhet en stor roll – man försöker bredda, man försöker bygga bort olycksdrabbade sträckor och man har genomfört större projekt där bland annat mitträcken ska förhindra frontalkrockar. Allt för att säkra och göra de svenska vägarna ytterligare lite tryggare.

En viktig del – om inte den viktigaste – är dock att förebygga och få befolkningen att inse sitt eget ansvar i olyckorna som sker. För; till mångt och mycket så spelar det ingen roll hur säker en väg är om det finns en osäker person bakom ratten. Att man numera har en obligatorisk del i varje körkortsutbildning är därför väldigt positivt – den så kallade riskettan fyller en stor funktion i att informera yngre människor om vilka faror som finns.

Riskettan kommer att rädda liv

Här handlar det om en slags påbyggnad på halkbanan – en teoretisk sådan där exempelvis en grupp yngre människor i Stockholm som står inför att ta körkort måste genomföra riskettan och gå igenom främst tre saker och riskerna med bilkörning i kombination med dessa: Alkohol, narkotika och brist på sömn. Tre vanliga orsaker till dödsfall i trafiken och tre saker som man genom riskettan försöker förhindra.

Kort och gott – denna grupp i Stockholm kommer att tillsammans med en av Trafikverket godkänd instruktör – viktigt! – diskutera, ventilera och informeras om riskerna kring bilkörning i kombination med exempelvis alkohol eller narkotika.

Att halkbanan räddat många liv genom åren råder det inga tvivel om – men frågan är om inte riskettan på sikt kan rädda ännu fler? För varje person som tack vare riskettan väljer att avstå från att sätta sig bakom ratten vid trötthet, efter att ha druckit alkohol eller tagit narkotika så har också detta potentiellt räddat ett liv och inte nödvändigtvis personen i fråga.

Läs mer »

Söka anställning som LVU advokat eller öppna egen byrå?

LVU är en bestämmelse som ligger till grund för många domstolsprocesser, eftersom den alltid tillämpas emot någons vilja. Lagen behandlar just tvångsvård, oavsett om det sker mot barnets eller föräldrarnas vilja.  Den som arbetar som LVU advokat och är erfaren har säkerligen inte kort om arbeten.

Egen byrå – mer stress

De flesta som öppnar en egen byrå kan nog skriva under på att det blir lite mer stress än som anställd. Dock är det många som också kan skriva under på att den stressen blir mer positiv. Det extra arbete som det innebär att ha en egen firma gynnar dig direkt. Pengarna går direkt in till dig och din verksamhet, och inte någon du jobbar för.

Att det blir mer stress än som anställd LVU advokat behöver alltså inte nödvändigtvis vara något negativt. Snarare är det väsentliga huruvida den stressen är positiv eller negativ. Det är såklart mer sannolikt att stressen blir positiv om man brinner för det man gör.

Flexibelt med egen byrå

Med en egen byrå har man betydligt större möjligheter att vara flexibel. Det är ju du som bestämmer, även om det såklart inte går att göra hur som helst ifall verksamheten ska gå bra. Flexibiliteten gynnar särskilt dig som har ett familjeliv och som vill kunna vara ledig när barnen är det, och ta någon timme ledigt på dagen för något familjerelaterat. Många skulle anse att tiden, och att kunna förfoga över den, är viktigare än en hög lön. Med en egen byrå finns möjligheten att få båda, även om det krävs hårt jobb för att ta sig dit.

Tryggheten i en anställning

Som LVU advokat har du, om du är kunnig, utbildad och erfaren, säkerligen inga större svårigheter att hitta en anställning. Huruvida man i allmänhet bör vara anställd eller ha en egen byrå råder det såklart olika åsikter om. De som argumenterar för att en anställning är bättre gör det ofta med tryggheten i åtanke. Som egenföretagare får man vara beredd på att kunder kan hoppa av och att verksamhetens resultat skiftar starkt.

Som anställd har man uppsägningstider och andra tryggheter att förlita sig på. Dessutom har man möjlighet att göra karriär i en mycket stor advokatfirma. Att starta en advokatbyrå på egen hand som blir riktigt stor är svårt. Är man ute efter till exempel hög lön skulle det kunna löna sig att klättra inom ett större bolag. Detta oavsett om man är LVU advokat eller någon annan typ av advokat.

Läs mer »