Dibbuk.se

Alla inlägg av: admin

Barnens rättigheter i Sverige enligt FN:s barnkonvention

Umgängesrätt, rätt till ett privatliv, skydd mot diskriminering och mer. Barn och ungdomar i Sverige skyddas inte bara av svenska lagar, utan även av internationella konventioner. Till exempel har Sverige skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention, just i syftet att skydda barnens rättigheter. Underskriften innebär att Sverige har förbundit sig att reglerna som överenskommits ska gälla samtliga barn och ungdomar över hela landet. Det finns 54 artiklar i konventionen, av vilka du kan läsa ett antal här.

Barnkonventionens artiklar

  • Barn och ungdomar ska vara skyddade mot diskriminering. Det innebär att de inte får behandlas sämre än andra av olika skäl.
  • Barn i fokus hos rättsväsendet. Myndigheter, politiker och domstolar ska alltid ha barnets bästa i fokus, i alla beslut. Ett exempel på något som tingsrätten lägger stor vikt vid är barnets umgängesrätt till båda föräldrar.
  • Uppfostran enligt mognad. I konventionen går att läsa att föräldrar ska behandla och uppfostra barnet så att det överensstämmer med hans eller hennes mognad och ålder.
  • Ska få säga sin mening. Det går också att läsa om barn och ungdomars rätt att säga vad de tycker och att få gehör för sin mening. Domstolar, myndigheter och andra ska lyssna till barn och höra deras önskemål.
  • Rätten till ett privatliv. Barn och ungdomar har rätt till ett privatliv. I praktiken kan detta innebära att föräldrar inte får läsa barnets brev eller dagbok.
  • Skydd mot våld. Barn ska skyddas mot våld i sitt hem. Föräldrar och andra vuxna som inte behandlar barnen på ett bra sätt ska de skyddas mot.
  • Umgängesrätt. I artikel 9.3 i FN:s konvention framgår det att barnets behov av umgänge med vårdnadshavare och föräldrar, alltså deras umgängesrätt, ska tillgodoses så långt det går. Umgängesrätt är något som det, som tidigare nämnt, tas stor hänsyn till vid t.ex. vårdnadstvister.

Mer om FN:s barnkonvention

Antalet länder som signerat och ratificerat konventionen är 195. Ratifikation innebär statschefen, eller annan ledare för landet, har förbundit landet att agera efter en överenskommelse, i det här fallet barnkonventionen. Exempel på ett av de länder som signerat konventionen, men inte ratificerat den, är USA.

Det finns fyra huvudartiklar i konventionen, 2, 3, 6 och 12. Dessa slår bland annat fast att barn har rätt att säga sin mening, att barnets bästa ska vara i främsta rummet, att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas samt att alla barn har samma grundläggande rättigheter. De stater som ratificerat konventionen rapporterar till FN:s barnrättskommitté, som är baserad i Genève.

Läs mer »

Hantverksbranscherna utesluter nyanlända

Hantverksbranscherna skriker efter personal, samtidigt som många nyanlända vittnar om att det är otroligt svårt att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Här finns det en enorm potential som inte tas tillvara. Hur kommer det sig?

Traditionella tankesätt

Hantverksyrken är ofta bundna till långa traditioner. Det krävs en viss utbildning och praktik för att man ska komma i fråga för en tjänst. Även unga som har utbildat sig i ett visst hantverksyrke på gymnasiet berättar att det kan vara svårt att hitta en praktikplats, trots att behovet av kunniga hantverkare ständigt stiger. Utan praktik blir man inte färdig i sitt yrke och kan därmed inte ge sig ut på arbetsmarknaden och söka de tjänster som faktiskt finns.

Givetvis kan man förstå hantverksföretagen på ett sätt då det kräver stort engagemang för att kunna ta sig an praktikanter och handleda dem – något som få hantverksmästare har tid med när de har fullt upp med jobb åt kunder. Att då ledsaga någon som är ny i yrket blir svårförenat med att hålla tempot uppe.

Här behövs det troligtvis en insats från olika branschorganisationer för att få bukt på problemen. Kanske skulle man kunna skapa system där två handledare delar på ansvaret för en praktikant och därigenom få tillräckligt med tid över för att även sköta sitt vanliga yrke. Det borde ligga i hantverksföretagens eget intresse att få in fler på arbetsmarknaden för att kunna utföra alla de jobb som faktiskt beställs.

Utländska utbildningar och erfarenhet är svåra att tillgodoräkna

För den som kommer från ett annat land kan det vara ännu svårare. Här kan det vara svårt att bevisa att man har de kunskaper som krävs, även om det handlar om en person med lång erfarenhet av ett visst yrke. En VVS-tekniker från Mellanöstern eller Afrika kan till exempel ha jobbat med andra kvalitetskrav, annan utrustning och annat material än vad som är standard i Sverige. Även om handgreppen sitter kan det behövas en hel del uppdateringar av kunskaperna för att de ska vara gångbara på den svenska marknaden.

Här bör det upprättas kompletteringsutbildningar där man ser till individen och anpassar utbildningen till vad de faktiskt redan kan. En parallell utbildning i svenska anpassad för yrket skulle säkerligen också vara till gagn.

Vad kan göras?

Att svara på vad som kan göras är inte helt lätt. Det är en komplex problematik där såväl skolor, yrkesverksamma och branschorganisationer måste komma samman för att hitta en gångbar linje.

Hur kan till exempel en målerifirma i Stockholm se möjligheterna och våga sig på att anställa någon som har arbetat med måleri i utlandet? Det måste finnas standardiserade tester och certifieringar som en person kan genomgå för att visa att hon eller han kan det som krävs för att utföra yrket. Om ett sådant system införs skulle det bli mycket lättare för nyanlända med yrkeserfarenhet att snabbt uppdatera sina kunskaper och sedan genomföra tester som visar att personen klarar att arbeta i yrket. Det skulle både hantverksbranscherna och den svenska arbetsmarknaden ha stor nytta av då det finns otroligt många där ute som sitter på både kompetens och erfarenhet.

Läs mer »

Arvsrätt gör en bodelning lättare

Alla har förmodligen någon gång sett en film, läst en bok eller kollat på tv om hur ett dödsfall förvandlas till en bitter kamp mellan de anhöriga som alla anser sig ha rätt till arvet. Detta ämne är nämligen alltid tacksamt att använda inom fiktionen då det har alla ingredienser att hålla en publik på helspänn – dödsfall, arvstvist, bråk och tårar – ämnet är som sagt vältäckt inom underhållningsbranschen.

Verkligheten ser dock lite annorlunda ut – tack och lov – och i Sverige har vi en speciell lag som reglerar vem som ska ärva vad vid ett dödsfall och denna går under namnet arvsrätt. I denna arvsrätt står det klart och tydligt hur arvet ska fördelas och här kan man säga att den närmaste familjen alltid har förtur. Avlider en man vars efterlevande familj består av en maka, två barn och några syskon så kommer denna arvsrätt att säga att barnen – kallad bröstarvingar – kommer att ärva efter den äkta makan. Därefter säger vår arvsrätt att de avlidne mannens egna syskon står på tur. Arvet lämnas dock inte ut med en gång utan först ser man till eventuella skulder och annat regleras innan man kan börja delningen.

Det korrekta ordet för allt detta är man delar upp ett dödsbo och detta dödsbo är alltså mannen. Delägarna i detta dödsbo är familjemedlemarna och dessa kan man likna vid aktieinnehavare med olika stora innehav där alltså makan – enligt vår arvsrätt – har flest delar.

Detta är en fullt normal familj och här blir alltså fördelningen av arvet heller inget problem om man följer vår svenska arvsrätt.

Arvsrätt tar ingen hänsyn till personliga känslor

Men – hur skulle det se om denna man hade ett annat barn med en annan kvinna och hur skulle vår arvsrätt fungera då? Jo, här skulle det bli lite annorlunda och här kommer vår svenska arvsrätt att säga att detta oäktenskapliga barn direkt ska ha rätt till sin del av dödsboet – utan att behöva vänta som de andra delägarna måste göra. Det finns alltså reglerat exakt hur varje delägare i dödsbo ska behandlas och det är också därför som vår arvsrätt är en absolut nödvändighet – man följer denna för att undvika de bråk vi nämnde ovan. Här ska man dock veta att bråk ändå kan uppkomma och att vår arvsrätt inte är helt vattentät och att den dessutom – i vissa fall – kan te sig ganska orättvis.

Vid ett dödsfall så blossar alltid stora känslor upp och det är dessa som ställer till det då man ska dela upp ett dödsbo – dessa känslor kan inte ens vår arvsrätt reglera och styra och det får man ha respekt för. Oavsett vem som avlider, vad denne lämnar efter sig och hur många som står inför att ärva så kommer det alltid att finnas någon som känner sig åsidosatt och negligerad.

Vår arvsrätt tar – tyvärr kan man tycka i vissa fall – ingen hänsyn till känslor eller personliga relationer. För att kunna belysa och stärka eventuella sådana så krävs det ett skrivet testamente från den avlidne. Först då kan man frångå vår svenska arvsrätt.

Läs mer »

Riskettan fyller ett behov

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett ganska lågt antal omkomna i trafiken per år. Vi räknar med att det handlar om ungefär 300 stycken dödsfall och om man jämför med exempelvis Ryssland – 26.000, Polen – 4500 eller Grekland – 1400 så kan vi fastslå att våra vägar får anses som relativt säkra att vistas på. Naturligtvis så säger inte dessa siffror hela sanningen; Ryssland har ju exempelvis betydligt fler människor än vad vi har i Sverige – men det säger ändå en del av hur vi ser på säkerhet i Sverige.

Dock; varje dödsfall i trafiken är att räkna som en förlust för samhället och det är också av den anledningen som vi i Sverige har den så kallad nollvisionen där vi aktivt jobbar mot att någon gång nå ett år där ingen omkommit som en följd av trafikolyckor. Här spelar naturligtvis vägar och säkerhet en stor roll – man försöker bredda, man försöker bygga bort olycksdrabbade sträckor och man har genomfört större projekt där bland annat mitträcken ska förhindra frontalkrockar. Allt för att säkra och göra de svenska vägarna ytterligare lite tryggare.

En viktig del – om inte den viktigaste – är dock att förebygga och få befolkningen att inse sitt eget ansvar i olyckorna som sker. För; till mångt och mycket så spelar det ingen roll hur säker en väg är om det finns en osäker person bakom ratten. Att man numera har en obligatorisk del i varje körkortsutbildning är därför väldigt positivt – den så kallade riskettan fyller en stor funktion i att informera yngre människor om vilka faror som finns.

Riskettan kommer att rädda liv

Här handlar det om en slags påbyggnad på halkbanan – en teoretisk sådan där exempelvis en grupp yngre människor i Stockholm som står inför att ta körkort måste genomföra riskettan och gå igenom främst tre saker och riskerna med bilkörning i kombination med dessa: Alkohol, narkotika och brist på sömn. Tre vanliga orsaker till dödsfall i trafiken och tre saker som man genom riskettan försöker förhindra.

Kort och gott – denna grupp i Stockholm kommer att tillsammans med en av Trafikverket godkänd instruktör – viktigt! – diskutera, ventilera och informeras om riskerna kring bilkörning i kombination med exempelvis alkohol eller narkotika.

Att halkbanan räddat många liv genom åren råder det inga tvivel om – men frågan är om inte riskettan på sikt kan rädda ännu fler? För varje person som tack vare riskettan väljer att avstå från att sätta sig bakom ratten vid trötthet, efter att ha druckit alkohol eller tagit narkotika så har också detta potentiellt räddat ett liv och inte nödvändigtvis personen i fråga.

Läs mer »

Söka anställning som LVU advokat eller öppna egen byrå?

LVU är en bestämmelse som ligger till grund för många domstolsprocesser, eftersom den alltid tillämpas emot någons vilja. Lagen behandlar just tvångsvård, oavsett om det sker mot barnets eller föräldrarnas vilja.  Den som arbetar som LVU advokat och är erfaren har säkerligen inte kort om arbeten.

Egen byrå – mer stress

De flesta som öppnar en egen byrå kan nog skriva under på att det blir lite mer stress än som anställd. Dock är det många som också kan skriva under på att den stressen blir mer positiv. Det extra arbete som det innebär att ha en egen firma gynnar dig direkt. Pengarna går direkt in till dig och din verksamhet, och inte någon du jobbar för.

Att det blir mer stress än som anställd LVU advokat behöver alltså inte nödvändigtvis vara något negativt. Snarare är det väsentliga huruvida den stressen är positiv eller negativ. Det är såklart mer sannolikt att stressen blir positiv om man brinner för det man gör.

Flexibelt med egen byrå

Med en egen byrå har man betydligt större möjligheter att vara flexibel. Det är ju du som bestämmer, även om det såklart inte går att göra hur som helst ifall verksamheten ska gå bra. Flexibiliteten gynnar särskilt dig som har ett familjeliv och som vill kunna vara ledig när barnen är det, och ta någon timme ledigt på dagen för något familjerelaterat. Många skulle anse att tiden, och att kunna förfoga över den, är viktigare än en hög lön. Med en egen byrå finns möjligheten att få båda, även om det krävs hårt jobb för att ta sig dit.

Tryggheten i en anställning

Som LVU advokat har du, om du är kunnig, utbildad och erfaren, säkerligen inga större svårigheter att hitta en anställning. Huruvida man i allmänhet bör vara anställd eller ha en egen byrå råder det såklart olika åsikter om. De som argumenterar för att en anställning är bättre gör det ofta med tryggheten i åtanke. Som egenföretagare får man vara beredd på att kunder kan hoppa av och att verksamhetens resultat skiftar starkt.

Som anställd har man uppsägningstider och andra tryggheter att förlita sig på. Dessutom har man möjlighet att göra karriär i en mycket stor advokatfirma. Att starta en advokatbyrå på egen hand som blir riktigt stor är svårt. Är man ute efter till exempel hög lön skulle det kunna löna sig att klättra inom ett större bolag. Detta oavsett om man är LVU advokat eller någon annan typ av advokat.

Läs mer »

Innebär en skilsmässa slutet?

Att ett förhållande tar slut är ingenting som är ovanligt i sig; många upptäcker – gifta par såväl som de i ett samboförhållande – att de egentligen inte passar ihop och här kommer då således en skilsmässa in i bilden. Det finns lyckliga och mindre lyckliga sådana och här ska vi även lägga till att orsakerna till att en skilsmässa sker också har en stor betydelse för hur civiliserad den blir.

Ligger otrohet bakom uppbrottet bakom så leder detta ofta till att skilsmässan präglas av mer bråk än om de parterna bara glidit ifrån varandra; detta är ju också ganska naturligt – ju större svek, desto större bråk och ju jobbigare blir också en skilsmässa att genomföra. Än värre blir det dock om det finns barn inblandade vid ett uppbrott och om föräldrarna inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnad om barnen i fråga.

Här blir alltid en skilsmässa både konfliktfylld och långdragen och ibland kan de till och med gå så långt som till domstol där en domare får avgöra som det ska beslutas om ensam vårdnad för någon av föräldrarna. Detta går då till så att den ene föräldern lämnar in en ansökan om stämning mot den andre och kräver ensam vårdnad om barnen; något som den andre inte accepterar och här står vi således inför en vårdnadstvist. Detta är något som man till varje pris försöker undvika och i Sverige har varje kommun en skyldighet att vid en vårdnadstvist kunna erbjuda berörda parter hjälp att samtala sig ur situationen; det vill säga att försöka få ansökan om ensam vårdnad omvandlad till en gemensam vårdnad.

Man ska även här veta att det kan finnas goda skäl till varför en förälder ansöker om ensam vårdnad – exempelvis pedofili, grov kriminalitet, eller psykisk sjukdom som riskerar barnens hälsa – och här måste alltså en vårdnadstvist och en ansökan om ensam vårdnad till då den ene parten är bevisat olämplig som vårdnadstagare. Det är dock ovanligt att en skilsmässa går så långt som en vårdnadstvist och de flesta brukar gå att lösa utan att någon part kräver ensam vårdnad om barnen. Anledningen?

Barnen kommer först

De flesta föräldrar som ska skiljas brukar nämligen efter ett tag inse att deras barn ska sättas i första rummet och att de av denna anledning börjar tänka rationellt och vuxet. Där har vi också hemligheten till att en skilsmässa slutar på ett bra- eller ett mindre bra sätt. Ett vuxet, moget sätt att förhålla sig blandat med mycket samtal – både med den andra parten och med exempelvis en psykolog – brukar skapa en sundare skilsmässa.

Som den första rubriken frågade; innebär en skilsmässa slutet? Nej, det gör den verkligen inte; om man nu bara kan hantera detta uppbrott som vuxna människor och istället se denna som en chans till en nystart. Det gör ont i början och det gör ont att se hur sitt liv plötsligt ändras; men – tiden läker alla sår. Hur djupa de än må te sig till en början.

Läs mer »

Vanligt med städhjälp i Stockholm

Sedan rut-avdraget infördes och gjorde det möjligt för privatpersoner att dra av en del av arbetskostnaden för hushållsnära tjänster å har man – av naturliga skäl – sett en ökning av exempelvis städhjälp som vanliga personer anlitar extern hjälp för. Detta har framförallt synts i större städer – Malmö, Stockholm och Göteborg – och kan förklaras av det där finns en helt annan stress i vardagen än vad som kanske finns i mindre städer. Ofta befinner sig människor i Stockholm mitt uppe i sina karriärer, man har långt att pendla till sina jobb och lägger man därtill att det finns eventuella småbarn med i bilden – ja, då förstår man också varför städhjälp där är mer frekvent förekommande än i mindre städer.

Det handlar till mångt och mycket om att ge sin egen familj och sig själv de bästa förutsättningarna till en dräglig vardag; att kunna få ihop det numera berömda livspusslet och att exempelvis städning inte ska behöva gå ut över någonting annat – som att exempelvis köra sina barn till en träning eller att kunna njuta av en god middag tillsammans under en ledig helg. Man ska naturligtvis inte förväxla denna städhjälp som sker i Stockholm med lättja – en etikett som brukar vara vanligt att fästa på de som använder sig av tjänsten.

Man ska alltså inte ta för givet och peka finger åt en person i Stockholm som använder städhjälp – och fortfarande betalar för tjänsten! – då det till stor del handlar om att livet i Stockholm har ett helt annat stressmoment och där extern hjälp behövs i en större utsträckning.

Minskade svartjobb i Stockholm

Det som rut-avdraget fört med sig – utöver en ökad användning av exempelvis städhjälp i Stockholm – är en kraftig minskning av svartjobb. Det mesta talar alltså egentligen för att de personer i Stockholm som i dagsläget använder denna städhjälp gjorde det även innan rut-avdraget blev möjligt att använda; men att man då valde att göra detta svart och därmed lura staten på en hel del pengar. Sett ur detta perspektiv så har alltså rut-avdraget gjort en stor skillnad och även om man ser ur de anställdas perspektiv så har skattereduktionen medfört en klar förbättring.

En person som i dagsläget arbetar åt ett städföretag har betydligt bättre villkor – pensionsgrundad inkomst, semester, kollektivavtal – och man har fått betydligt bättre uppdrag också. Som exempel på det sistnämnda så kan en anställd hos ett städföretag i dagsläget se hur arbetsuppgifterna och uppdragen sker hemma hos samma personer – något som gör att man hela tiden vet vad man ska göra, hur och hur lång tid man har på sig för att slutföra uppgiften.

En trygghet både för den som arbetar och för den som valt att använda sig av städhjälp; genom att samma person hela tiden kommer och städar så byggs en relation och ett förtroende upp som båda parter tjänar på.

Läs mer om trygg och säker städhjälp i Stockholm här

Vi får här se hur framtiden ser ut gällande rut-avdraget kontra städhjälp – får vi gissa så kommer inte tjänsten att försvinna och minska i Stockholm om rut-avdraget försvinner. Dock så kommer förmodligen tjänsten att färgas svart – så som betalningen såg ut innan man införde skattesubventionen.

Läs mer »

Varför finns det flick- och pojkleksaker?

En ung pappa förklarar att det inte är någon idé att ge en My Little Pony-häst till sin pojke. Pojken håller den ändå i handen som en pistol och försöker skjuta, förklarar pappan. Pappan säger att “det är så pojkar är”. Små killar vill ha pojkleksaker. Pistoler, lasersvärd, sköldar, bilar och bollar som man kan sparka på. Den unga pappan säger att det är bra att pojkar kan få ut sina aggressioner genom att leka krig och konflikt. De blir lugnare när de har fått leka av sig. Härja av sig.

Än i dag finns föreställningar om att flickor och pojkar måste få bejaka sina flick- respektive pojksidor i lekar och leksaker. Barn ska naturligtvis få utforska sin könstillhörighet. Men varför är det vuxna som ska bestämma vad som är “flickleksaker” och vad som är “pojkleksaker”?

Signaler som styr barnens lek

Å ena sidan dockor och kastruller. Å andra sidan pistoler och traktorer. Så har den traditionella könsuppdelningen av leksaker sett ut länge. Varför? För att barn förr i tiden skulle förbereda sig på ett könsuppdelat vuxenliv. Flickorna som skulle bli kvinnor skulle genom leken öva sig på att bli omhändertagande förälder. Pojkarna skulle genom leken öva sig på att försvara sig i krig, eller att jobba som brandman, polis eller busschaufför.

Vad säger exemplet med den unga pappan och hans son? Att pappan ljuger? Att han tvingas sin pojke att leka med krigsleksaker? Knappast. Men om pappan själv och hans pappa i sin tur lekt med kastruller för att de skulle bli kockar när de blev stora – hade det spelat någon roll för vilka leksaker den unga pappans son väljer i dag?

Utan att tänka på det styr våra vuxna traditioner barnens lek. Barn gör som bekant som vuxna gör och när vuxna har delat in leksaksaffärena i avdelningar för pojkar och avdelningar för flickor märker våra barn det. Bilderna på dockkartongerna visar flickor. Medan pappdockan som bär en cowboyhatt är pojke. Vi vuxna gör så av gammal vana. Inte konstigt att våra barn följer efter.

 

Fri lek utan pekpinnar

 

Hur ska vi ge barnen möjlighet att helt välja själva? Att styra handeln kan kännas svårt som privatperson. Men som förälder kan man börja med sig själv. Släpp åsikterna. Föreslå ingenting. Låt barnet själv bestämma redan från början. Om din dotter vill leka i klänningar, låt henne göra det. Om hon vill skjuta pilbåge låt henne göra det. Det samma gäller om din son vill leka med en lastbilar eller låtsas baka cupcakes i en leksaksspis.

En missuppfattning är att vi ska tvinga barn att gå över de traditionella könsgränserna. Det är inte poängen. Men uppmana gärna barn att leka med olika kompisar av båda könen så kommer du märka att de får öva på att leka olika lekar. Två killar som leker tillsammans känner sig kanske mest trygga att börja leka traditionella “kill-lekar” som de lärt sig på skolan. Det känns tryggt för det är så killar gör. Om samma killar sedan särar på sig, den ena tar med en kompis hem som är flicka, och van traditionellt flickiga lekar, kan kombinationen av de två kompisarna leda till något nytt. Det kanske blir ett äventyr som innehåller referenser ur båda världarna, både flickornas och pojkarnas.

Tillbaka till exemplet med den unga pappan och hans son. Om ett barn har lärt sig att leka med leksaker som ser ut som vapen är det kanske inte så konstigt att en häst också kan användas som vapen. Det är fantasi. Allt kan förvandlas i lek. Även föreställningar om vad som är flickigt och pojkigt. Barn måste bara få möjlighet att upptäcka båda världarna. Det kan ta tid. Stora viktiga upptäckter behöver i regel tid. Inte upptrampade vägar.

 

Läs mer »
Skolstädning

Bättre skolstädning ger bättre resultat

Det finns ett område där skolor över hela Sverige har ett större ansvar än vad man tar. Detta gäller hygien och främst under senare år så har mans ett en kraftig försämring gällande skolstädning och det är också något som märks i vilka resultat som elever i slutändan får. Att det kommer rapporter från elever som inte vågar gå på toaletter på skolan, som håller sig en hel dag av den anledningen att det är så äckligt är helt oacceptabelt. Hur ska man kunna koncentrera sig, prestera och göra sig själv rättvisa i en sådan miljö?

Det handlar dessutom om ett hälsoperspektiv; att hålla sig under en hel dag är inte nyttigt och skapar sjukdomar såsom exempelvis urinvägsinfektioner. Varför det blivit så här är svårt att peka på – men säkerligen så har det att göra med den gamla vanliga frågan om pengar.

Många skolor driver en verksamhet där man måste vända på varenda krona och kan en sådan skola i exempelvis Stockholm välja en billig partner för sin skolstädning så är det också troligt att de sparade pengarna kommer att vara synnerligen lockande.

Jakten på vinst får inte går ut över skolstädning

Men, som i så många andra områden så får man ofta exakt det man betalar för och då det gäller bristande kvalitet på skolstädning så betalar man – som sagt – ett väldigt högt pris i slutändan där man äventyrar både elever och lärares hälsa och prestation. Att en skola är en helhet där alltifrån lärare, elever, klassrum, verktyg- och hjälpmedel, mat och skolstädning ska leva i symbios ska inte underskattas.

Det spelar – enligt oss – ingen roll om man som skola kan erbjuda de bästa verktygen – datorer, I-Pads och läsplattor – samt lärare av absolut högsta kvalitet om lokalerna där kunskapen ska förmedlas är rent ohygieniska. Trivs man inte så kan man heller inte tillgodose sig själv kunskapen som förmedlas och detta speciellt om man befinner sig i en sådan känslig period av sitt liv som skolåldern.

Kort och gott; skolor över Sverige och i synnerhet i Stockholm (där det finns flest) bör se över sina rutiner kring skolstädning och man bör göra det per omgående om man inte vill hamna på efterkälken ytterligare. De senaste PISA-resultaten är oroväckande och vi vågar inte utesluta att en bristande hygien spelat en stor roll i att den svenska skolan numera ligger väldigt långt ner kunskapsmässigt sett till övriga europeiska länder.

Läs mer »
Läppstift och feminism

Läppstiftet – röda förförande feministiska munnar

Smink har genom åren haft två huvuduppgifter – att dölja och framhäva. Människan har i princip alltid sminkat sig. Redan på stenåldern använde jägare lera för att kamouflera sig vid jakten. Ändå fortsätter sminket att vara något av en kontroversiell fråga. Fast båda könen använt smink i olika tidsåldrar och trots att det blivit vanligare att män i dag använder smink så är det en kvinnosymbol. Frågan är vad det symboliserar i dag?

Idén om att framhäva delar av en kvinnans utseende med smink är antik. Det finns uppgifter från det antika Aten som pekar på uppdelningen mellan könen. Männen sminkade sig inte, medan gifta kvinnor kunde måla läpparna svagt röda förutsatt att de stannade hemma. Under 1800-talet skulle kvinnor vara bleka och se sköra ut. Deras munnar och kinder kunde dock vara rosiga, färgade av smink. Det här är två exempel på hur läppstiftet används för att dra till sig männens blickar men under kontrollerade former.

Parallellt har smink och läppstift motsägelsefullt nog också använts för att markera motsatsen till skörhet. Bland prostituerade användes kraftigare läppstift för att egga upp. Läppstiftet har alltid varit dubbelbottnat och genom åren gjort en rejäl resa.

Under 50-talet blev läppstiftet en viktig accessoar för att visa att man tillhörde den nya tiden efter världskrigen, läppstiftet signalerade glädje och plats för lyx. Läppstiftet i västvärlden blev som ett färgstarkt utropstecken som symboliserade kvinna. När kvinnan nu samtidigt ofta var hemmafru och beroende av sin man, blev det ihopkopplat med de värdena. Inte så konstigt att läppstiftet tappar mark under 70-talet. Kvinnans frigörelse bar inte läppstift eftersom man behövde markera en ny era.

Läppstift på en mun som talar

Men affärskvinnan på 80-talet bar läppstift. Sigourney Weavers karaktär i filmen Working girl från 1987 hade klarrött läppstift och tittade skarpt ut mot biopubliken såväl som mot sina motspelare i filmen. Nu hade läppstiftet på nytt fått en annan betydelse. Det var viktigt att vara yrkesperson och kvinna. Läppstift satt inte längre på tysta munnar utan munnar som hade något att säga och förvänta sig att andra skulle lyssna.

Att Gudrun Schyman, tidigare vänsterpartiets ledare, hade röda läppar var nog inte bara för att bekänna partifärg utan också för att få uppmärksamhet för orden. En människas blick dras till läppar som står i kontrast till resten av ansiktet. Samma idé som i olika tider lockat män att titta på jungfruns rödmålade tysta läppar lockar nu människor att titta på rödmålade läppar som pratar politik eller affärsidéer. Gudrun Schyman har fortsatt att bära sitt roströda läppstift också nu när hon är ledare för Fi, Feministiskt initiativ.

Sminköser som arbetar på tv brukar fråga kvinnorna om de vill ha läppstift och förklara just den här kopplingen – om du har färg på läpparna drar din mun uppmärksamheten till sig, det kan vara bra om du vill få folk att lyssna. Hillary Clinton? Jo, röda läppar på henne också. Här ser man hur läppstiftet hängt med i olika tider och lyckats symbolisera helt motsatta saker.

Män med smink

Parallellt har sminket också gjort en resa i männens ansikten. Under medeltiden, 1500-talet, började brittiska män sminka sig kraftigt, man ville bland annat sminka fram blå ådror vid sina tinningar. 1700-talet är ändå den tid när vi kopplar ihop män och smink som mest.

Det bleka pudret skulle symbolisera adlighet. Ju vitare desto bättre. Här fanns ingen plats för en naturlig look och ton-i-ton-tänk. Det var kontrasternas tid. Vitt puder blir ännu vitare med en kolsvart mouche och skarpt röda kinder. Närmre clownmålning kommer vi inte. Det går att skratta åt det här i dag men samtidigt får vi komma ihåg att smink symboliserade välstånd. Klart att man ville vara blek då!

Vid den här tiden bär prostituerade inte smink, det är en symbol för överhet. Efter den franska revolutionen bytte sminket på nytt symbolik och adeln lämnar den vita puderdosan. Engelsmännen gick så långt att de förbjöd smink, kvinnor som struntade i förbudet kunde dömas för häxeri. Ännu en gång kopplas sminket kopplas till kraft, den här gången till och med övernaturliga sådana.

I dag är det vanligt att män sminkar sig. De stora make up-märkena vill inte gå miste om en stor kundgrupp och männen står ju för hälften av befolkningen.

Under 90-talet kom supermodeller som Marcus Schenkenberg. De hade både muskler och skönhetsmedel på flaska i handen. Sedan dess har många manliga modeller och inte minst idrottare presenterat egna parfymer och skönhetsmedel. De nya vuxna, 80-talisterna har växt upp med det här och tycker inte att det är så konstigt att killar använder kräm för att få bort mörka ringar under ögonen. Att försöka fixa sin hud är vanligt.

I dag är det nog bara det där läppstiftet som fortfarande är en symbol för kvinnor och smink.

Läs mer »