Dibbuk.se

Arvsrätt gör en bodelning lättare

Alla har förmodligen någon gång sett en film, läst en bok eller kollat på tv om hur ett dödsfall förvandlas till en bitter kamp mellan de anhöriga som alla anser sig ha rätt till arvet. Detta ämne är nämligen alltid tacksamt att använda inom fiktionen då det har alla ingredienser att hålla en publik på helspänn – dödsfall, arvstvist, bråk och tårar – ämnet är som sagt vältäckt inom underhållningsbranschen.

Verkligheten ser dock lite annorlunda ut – tack och lov – och i Sverige har vi en speciell lag som reglerar vem som ska ärva vad vid ett dödsfall och denna går under namnet arvsrätt. I denna arvsrätt står det klart och tydligt hur arvet ska fördelas och här kan man säga att den närmaste familjen alltid har förtur. Avlider en man vars efterlevande familj består av en maka, två barn och några syskon så kommer denna arvsrätt att säga att barnen – kallad bröstarvingar – kommer att ärva efter den äkta makan. Därefter säger vår arvsrätt att de avlidne mannens egna syskon står på tur. Arvet lämnas dock inte ut med en gång utan först ser man till eventuella skulder och annat regleras innan man kan börja delningen.

Det korrekta ordet för allt detta är man delar upp ett dödsbo och detta dödsbo är alltså mannen. Delägarna i detta dödsbo är familjemedlemarna och dessa kan man likna vid aktieinnehavare med olika stora innehav där alltså makan – enligt vår arvsrätt – har flest delar.

Detta är en fullt normal familj och här blir alltså fördelningen av arvet heller inget problem om man följer vår svenska arvsrätt.

Arvsrätt tar ingen hänsyn till personliga känslor

Men – hur skulle det se om denna man hade ett annat barn med en annan kvinna och hur skulle vår arvsrätt fungera då? Jo, här skulle det bli lite annorlunda och här kommer vår svenska arvsrätt att säga att detta oäktenskapliga barn direkt ska ha rätt till sin del av dödsboet – utan att behöva vänta som de andra delägarna måste göra. Det finns alltså reglerat exakt hur varje delägare i dödsbo ska behandlas och det är också därför som vår arvsrätt är en absolut nödvändighet – man följer denna för att undvika de bråk vi nämnde ovan. Här ska man dock veta att bråk ändå kan uppkomma och att vår arvsrätt inte är helt vattentät och att den dessutom – i vissa fall – kan te sig ganska orättvis.

Vid ett dödsfall så blossar alltid stora känslor upp och det är dessa som ställer till det då man ska dela upp ett dödsbo – dessa känslor kan inte ens vår arvsrätt reglera och styra och det får man ha respekt för. Oavsett vem som avlider, vad denne lämnar efter sig och hur många som står inför att ärva så kommer det alltid att finnas någon som känner sig åsidosatt och negligerad.

Vår arvsrätt tar – tyvärr kan man tycka i vissa fall – ingen hänsyn till känslor eller personliga relationer. För att kunna belysa och stärka eventuella sådana så krävs det ett skrivet testamente från den avlidne. Först då kan man frångå vår svenska arvsrätt.

Relaterade inlägg

Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder ett ganska lågt antal omkomna i trafiken per år. Vi räknar med att det handlar om ungefär 300 stycken dödsfall och om man jämför med exempelvis Ryssland – 26.000, Polen – 4500 eller Grekland – 1400 så kan vi fastslå att våra vägar får anses som relativt säkra att vistas på. Naturligtvis så säger inte dessa siffror hela sanningen; Ryssland har ju exempelvis betydligt fler människor än[…]

Läs mer »

Sedan rut-avdraget infördes och gjorde det möjligt för privatpersoner att dra av en del av arbetskostnaden för hushållsnära tjänster å har man – av naturliga skäl – sett en ökning av exempelvis städhjälp som vanliga personer anlitar extern hjälp för. Detta har framförallt synts i större städer – Malmö, Stockholm och Göteborg – och kan förklaras av det där finns en helt annan stress i vardagen än vad som kanske finns i mindre städer. Ofta[…]

Läs mer »